Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nicander, Henrik - Nicolai, Erasmus (Arbogensis)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
Nicolai, Erasmus.
nervslag och dog d. 12 Febr. 18IS ogift. Qvarlåtenskapen
var testamenterad till goda ändamål.
Skrifter: Diss. grad. de Dcnsitatibus Planetarum. Ups. 1767. —
Diss. de Qnadrante Murali. Ib. 1770. — Tal om de gamla
Romerska, Grekiska ocb Hebreiska Mått, Mål och Vigter, vid
inträdet i Vet. Akad. 1776. — Alla af Vet. Akad. utgifna
Almana-chor och Calendrar 1785—1803. — Kon. Carl XI:s Historia.
Införd i Hist. Almanachan 1785—1790. — Upplysning angående
det i sednare åren nyttjade stafningssätt 1795. — Afhandling om
Skottår (i de små Almanachorna 1799). — Tal hållet i It. Sällsk.
Pro Patria om dess inrättning 1800. — Om Linsädet (a. st.) 1804.
— Om Astronomien (i andra tornen af Encyclopedie för Barn). —
Om Svenska Mått ocli Vigter (a. st.) — Observationes
Metereolo-gicæ (i Vet. Acad. Theod. Palatinæ i Manheim). — Bref till Br
Bode Berlin (i »less astronomische Jahrbiicher). — Tal på
Konungens Födelsedag 1811. — Åminnelsetal i Vet. Akad. öfver Jak.
Faggot, Joh. o. Patr. Alströmer, Sam. Sandels, Alex. Mich. v.
Strus-senfelt. — Dessutom 23 rön i Vet. Akad. Handl. Bland dem
märkas: Afhandling 0111 Tabellverkets tillstånd i Sverige ocli Finland
ifrån 1772 till och med 1795. 2 uppl. (i sammandr.). Sthm 1802.
— Svar på Direktionens for Gustafs Hospital år 1800
framställda fråga: rörande fattigvården i Stockholm. Sthm 1805.
(Källor: Vet. Akad. Handl. för år 1815. — Åminnelsetal uti Sällskapet Fra
Patria (af Lagruau Kock). _ a — ö —
NICOLAI, ERASMUS (ARBOGENSIS).
Hans slägt, föräldrar och födelseår äro obekanta. En
gammal tradition förmäler, att han skulle vara af Dansk
börd och alt hans förfäder under unionstiden inkommit i
Sverige. En broder, Gustaf, viar Magister och en tid
Rec-tor Scholæ i Westerås, samt Consistorii Decanus derstädes
omkring 1593.
Hvar Erasmus tillbragt sin ungdom och njutit
undervisning , känner man icke. Vid den nyss inrättade skolan i
Arboga blef han 1554 Rector, men lemnade tjensten 1558,
då ban af lust att bese verlden och förkofra sig i studier
anträdde en utrikes resa och någon tid stadnat i
Wittenberg, der han 15G0 blef Magister och följande året
Colle-ga uti det dervarande Collegium philosophicum. Hans flit
var så stor, att han, under vistandet i Melanchthons hus,
af denne förmanades till måtta. År 1562 lemnade han
Wittenberg och blef Rector Scholæ i Vesterås. Befordrades
1565 till Pastor i Vesterås, ehuru äfven särskild Domprost
fanns vid Domkyrkan. Var följande året stiftets fullmägtig
vid riksdagen i Stockholm. Skrifver sjelf, att ban 1567
(jcke 1562, såsom Rbyzelius uppgifvit) befordrades till
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
