Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 8. Essen, Wilhelm Reinhold von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
uppstod en den aldra häftigaste eld och rök, som borttog
all utsigt. För brak och dunder kunde inga ordres höras.
Svenskarna bruto dock på redan undfången order in i
största hast och så förbittradt med bajonetter och värjor,
att döda och blesserade samlades på hvarannan 6 à 7 man
högt, så att man ej kunde gå fram för döda kroppar.
Många troppar på fiendens venstra flygel blefvo förr
öfver-ändakastade, än de hunno få geväret från axlarna. 6
stycken måste de lemna. Furst Galliczin var nu i fara att bli
fången, och redan ropades Victoria! på vår venstra flygel
(under Essen). Men nu kommo Kossacker och ett regemente
Dragoner, som gått utom fiendens högra flygel och skogen,
som Svenskarna hade bakom sig, (dolda af den tjocka
dimman, att svenskarne ej kunde se dem under det de flottade
sig öfver en sjö, eller höra dem, förrän de) fallande med rop
och skri linien i ryggen, förskräckte bönderna, så att de
sökte hvar sin väg och lemnade luckor, i hvilka fienden
inträngde, dels skiljande, dels inneslutande krigarne. (Man
såg här åter ett prof af "nationcd-beväring"). Rytteriet på
venstra flyglen spände alla krafter an att secundera
fotfolket, så länge officerarne voro i behåll. Den högra flyglen
(under Yxkull) hade ögonen på fiendens rytteri, som sakta
rörde sig, tills det se kunde huru med rytteriet aflopp, då
det i furie ansatte och intog alla vägar samt fältet, att så
väl vårt rytteri som fotfolket måste slå sig igenom.
Skjutandet fortsattes långt in på natten. Den tapperhet,
manlighet och ståndaktighet hvar och en ådagalade, högre som
lägre, icke allenast fatiguen utan faran och fäktningen, kan
intet nog berömmas. Åminnelsen trängde de efterlefvande
med sveda genom hjertat, huru alla officerare och gemena
förklarade en otrolig frimodighet samt trohet in i döden,
och på knä med i tårar simmande ögon bådo Gud om hjelp.
Generalen red från den ena orten till den andra, bevek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
