Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 4. Essen såsom General-Gouverneur och en tid tillika Öfver-Befälhafvare öfver Pomern och Rügen samt Greifswalds Universitets-Canceller - a) Essen såsom blott Gen.-Gouv. och Canceller. 1800—1806 - Tribunalet - Defensionsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
96
Tribunalet, som att dervid hafve vrängt Kongl,
författningar och rescripter. De höge Herrarne B. & M. lofvade
bättra sig och Mühlenfels skref d. 18 April 1804: Je serois
en tout cas le premier à signer à cet égard 1’armistice &C
mëme la paix définitive.
D efensionsv erk et.
Hvad Gen.-Gouv. snart tog med högsta allvar om hand,
var Stralsunds bättre befästande. D. 17 Dec. 1803 gjorde
en Major Schurich reda för hvad sedan Juli månad var
tillgjordt och som återstod att göra. N. Bosenblad, C.
Gardell, B. Sparre m. fi. hafva på Essens befallning ingifvit
projecter till Defensionens skyndesamma iståndsättande vid
Stralsund. E. sträfvade att få en talrik skärgårdsescadre
dit förlaggd, ehuru man visade svårigheter ur locala
synpunkter och betänkligheter ur financiella. Han förklarade
dock att "sjöarmement var nödvändigt." Om sommarn
1805 är G. M. Armfelt härvid verksam, likasom rör.
Rü-gens bättre conservation. Flitig correspondens uppstod i
ärendet med Amiral J. Puke, R. Cederström, I. G.
Lagerbjelke, Sal. Rayalin m. fl.
1805 d. 14 Oct. föreslog Gen.-Gouv., sedan K. Maj:t
d. 20 Sept. 1805 befallt honom att af Ridderskapet i
Pomern utfordra det antal hästar, som för Läneryttarne var
utsatt, en vigtig reform. Ridderskapets skyldighet, då de
fordom fingo länegods, var att utan gensägelse vid krig
inställa sig i full rustning till häst. Under tidens längd
hade denna skyldighet förvandlats till den, att ställa en
lifegen på en häst till länsherrens tjenst, men denne var
skyldig, att vid krigets slut lemna länsinnehafvaren sin
egendom i godt skick igen och underhålla både häst och
karl, då de voro i kronans tjenst. Det syntes G. G.
snarare vara ett onus för Landsherren att emottaga dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
