Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 4. Essen såsom General-Gouverneur och en tid tillika Öfver-Befälhafvare öfver Pomern och Rügen samt Greifswalds Universitets-Canceller - a) Essen såsom blott Gen.-Gouv. och Canceller. 1800—1806 - Landtdagen i Greifswald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
de 5 åren ej fingo flytta utur distriktet i Pomern och utur
socknen på Rügen, så borde de dock, liksom svenska
tjenare, få ömsa tjenster pä den vanliga flyttningstiden, dock
borde denna inskränkning ej gälla, när pigor ville flytta
till blifvande män, då ej ens vidare bifallssökande
tillstyrktes, eller drängar ville flytta, ehuru de kunde anmäla
skälen. Redan åtagne särskilda dagsverkskyldigheter
fort-gin go under de 5 åren, men berodde sedan på förlikning.
Med dessa inskränkningar hade Gen.-Gouv. utsigt att få
frivilliga bifall af dem, som här skulle eftergifva
förutvarande rätt. Och då de 5 åren förlupit, var E. åter
Gen.-Gouv. och såg deri stora reformen i allt lugn försiggå.
Man kan föreställa sig, huru många "förtroliga samtal,"
Gen.-Gouv. behöft hålla med folkets "egare," innan
lif-egenskaps-reformen kunde, äfven med beräkning på
"Svenska arméens närvaro," så lugnt genomdrifvas. Preussiska
och Franska arméernas närhet kunde hos Pomerns
aristokrati väcka mera trotsighet, än den Svenskas närhet kunde
ingifva eftergifvenhet, när Landtmarskalken Jac. De la Gardie
sjelf skref till sin maka, huru ovist det måste anses vara,
att under en sådan ställning upphäfva lifegenskapen och
afskaffa alla författningar, efter hvilka detta land i flera
hundra år blifvit styrdt, tilläggande: "Du kan lätt
föreställa dig, hvad missnöje alla dessa nyheter skola göra.
Jag är förvissad, att de steg K. M. ämnar (den 28 Jun.
1806) taga, i en framtid skola göra detta land lyckligt och
sällt, men jag fruktar, att det ej nu är momenten, då vi
hvarje ögonblick äro osäkra, om vi ej blifva bortkörda.
IJär möta stora svårigheter i folkets fördomar, de förnämas
regeringslystnad och den skammen vissa slägter fä, som
hittills ensamme egt rätt att blifva Landtråder och beskatta
landet, då genom den nya Constitutionen den äldste af
hvarje adlig ätt eger rätt att sitta på riksdagen; men in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
