Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 4. Essen såsom General-Gouverneur och en tid tillika Öfver-Befälhafvare öfver Pomern och Rügen samt Greifswalds Universitets-Canceller - b) Essen såsom General-Gouverneur och tillika General en Chef i Sveriges Tyska besittningar. Sept. 1806 till Aug. 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\n
kring mig.–Alla befordringar och stjernor, som
önskades, skulle H. E. uppgifva. "Det bifalles i hela sin
vidd." Dock ett undantag hade Boye funnit kunna motses.
"Då K. Maj:t sade mig hvilka han ämnade Stora Korset
bad jag honom derom äfven för Gardell och tillade
dervid, att Öfv. C. haft den glädjen att i Greifswald återtaga
Schwarzenhoff och de öfrige blesserade af Elfsborgs reg:te,
men han var derutinnan obeveklig och sade, att G. nyligen
fått reg:te och dessutom vore för ung riddare. Den 9 Apr.
1807 skref Wetterstedt på d. v. Svensk-Akademiska
tungomålet: Jag vågar hoppas att E. E. i förväg är
öfvertygad om den glädje, hvarmed jag inhemtat de sista
segertidningarne från Pomern och den ära, E. E. dervid
inlaggt, så väl genom mandom och rådighet på fältet som
uppoffrande blygsamhet i berättelsen. Större framgång
emot Fransoserna har i detta krig ingen vunnit, och E. E.
kan sägas segrat öfver obesegrade. Gustaf II Adolphs och
Gari XII:s skuggor, sväfvande öfver Stralsunds murar, skola
säkert med nöje blicka ner på den lager, hvarmed det
tacksamma fäderneslandet kröner E. E:ces hjessa." Det är
nog troligt, att detta andeskåderi väckte mera löje, än
tacksamheten hos E. som ej var en phrasernas man. Han
trodde sig hafva gjort sin pligt och hvarken talte eller skref
derom. Den utförliga historiographien öfver segren
lemnade han Armfelt att sköta för venstra flygeln, ej döljande,
att han helst önskat, att Fransmännens fredstankar hade
mötts och krigsbedrifterne fått uteblifva. Han hade ej
äre-törst, aldraminst en, som tillika måste blifva blodtörst.
Till ledning vid bedömandet af den söndring, som nu
uppstod mellan de begge Generalerna, må vi anföra ur
Essens bref till Kungen d. 20 Apr. ’1807. –-"Vi borde
först företaga något betydligt, då vi blefvo starkare. Denna
tanke har jag flera gånger meddelat Gen. A. och för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
