Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 4. Essen såsom General-Gouverneur och en tid tillika Öfver-Befälhafvare öfver Pomern och Rügen samt Greifswalds Universitets-Canceller - c) General-Gouverneur öfver Pomern och Rügen Maj—Sept. 1807
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<134
utom bättre såväl för ärenderna, som äfven för er familj."
Essen, som begrep, att Kungen ej ville på så nära håll
hafva en, som egde en egen tanke, med nog
sjelfständighet för att den uttala, svarade: "Jag skall på det
skyndsammaste ställa mig E. Maj:ts befallning till efterrättelse;
men jag vågar hoppas, det E. Maj:t må tillåta mig att resa
ännu längre bort, emedan en Amtshauptman hittills styrt
Rügen och äfven hädanefter torde kunna komma ut dermed."
Den \\ lemnade Essén Stralsund. Farväl, min Baron!
sade Konungen till honom, med en bitter ton. Jag skall
ej förgäta den förbindelse, hvari jag stannar hos er för en
temmeligen oangenäm vistelse här, hvarpå Essen uppgifves
hafva svarat: Oh Sire! i fråga om dylika förbindelser, så
har jag de största mot E. Maj:t, ja så stora, att jag anser
mig aldrig kunna återgälda dem. Så berättade Wetterstedt
i bref till Ehrenheim, enligt Schinkel-Bergmans minnen.
Möjligen sade ej Kungen för utan under en tämligen
oangenäm vistelse, då Essens ord kunna blott vara en
undersåtlig höflighet. Från Memel skref (1807 22/8) Brinckman
till v. E.: Med hvilka känslor jag i afton griper till pennan
lärer E. E. lätteligen föreställa sig, när jag blott omnämner,
att jag för ett par timmar sedan emottagit Stralsundska
dcpechen af den 12 dennes med underrättelsen, att E. E.
aflemnat militäriska öfverbefälet i fästningen. Om jag i
detta ögnablick ännu vistats uti Pomern, hade jag
sannerligen ej med mera bestörtning eller djupare sorg kunnat
deltaga uti denna allmänna olycka. Kuriren ankom just
som jag steg uti vagnen, för att med (Preussiska) hofvet
fira en liten familjefest på landet, och jag behöfver ej
tillägga, att jag genom läsningen af nyssnämnda depecher
försattes uti ett tillstånd af oro och bekymmer, som ej
lemnade mig minsta frihet att deltaga uti det allmänna
nöjet. Drottningen frågade mig i förtroende "om något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
