Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 5. Essen såsom General-inspecteur, Conseil-Ledamot och sedan Statsråd. 1808—1809
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<448
han ville hellre söka återfä Pomern af Napoleon, än hålla
riksdagen ut.
Vid regementsförändringen genom grundlagsstiftningen
var Essen, som man tyckes af Skjöldebrands memoirer
kunna sluta, af ett högst betydande inflytande, när
Adlersparre ville ha Kung först och Constitution sedan, och
Skjöldebrand kräfde, i likhet med Ständernas, åtminstone
Adelns pluralitet, Constitution först och Kung sedan. Derpå
berodde, som en hvar lätt kan inse, att annat än
regentombyte uppstod såsom frukt. Utan att Essen, för hvilken
Hert. Gari redan 1797, såsom vi sett, hade större
förtroende än för sjelfva Reuterholm, slutit sig i frågan till
Skjöldebrand, är det svårt att veta, om utgången blifvit
hvad den blef. Ty nog smickrade makten i Adlersparres
anbud honom mer än det folkmaktsgynnande i
Skjöldebrands förslag. Väl var Skj. här conservatif, och
Adlersparre reformvän, ty det behöfver ej betviflas, att A. såsom
minister velat använda makten till reformers genomförande,
hvilka genom folkmakten ej då kunde vinnas; men som
det är ovisst, huru långt reformerandet gått förrän
motståndet blifvit så stort, att A. fått resignera — det var
lätt att dertill reta honom — så torde vi få antaga, att
liberalismen, att folkfriheten vann den gången mer på
Skjöldebrands och Essens conserverande af då varande
ständernas makt. Se vidare Schinkel-Bergmans Minnen,
och De la Gard. Archivet XV D. p. 4 40 f.
Annars kände E. sig ej synnerligen kallad att bryta
lansar å riksdagar. Skälet torde angifvas i ett bref till
Brinckman d. 5 Aug. 1809, då Br. anfört huru en
Riddarhustalare räknat sig till ära att "tänka lika med Grefve
Essen." I anledning deraf skref E. "Jag tror han har ej orätt,
då han påstår . att vi tänka lika; men vi torde deri
differera, att jag merändels tänker först och talar sedermera,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
