Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 9. Essen såsom Befullmäktigad att å Konungens vägnar emottaga det af Danmark afträdda Norge och såsom General-Gouverneur verkställa dess provisoriska styrelse; derjemte fortfarande Generalbefälhafvare, under Generalissimus, öfver den Svenska i Norge inbrytande armeen 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<203
en förening med Sverige, alldeles ej af tendresse för detta
land, men af kärlek till sitt eget, som de skattade lyckligt
att vara söndradt från Danmark. Dess regeringssätts
för-derflighet för Norge insågs. Föreningen med Sverige gaf
dem hopp att Norge samfäldt med Sverige kunde afvända
den fara, som från Ryska sidan kan vara att frukta för
dess grannar i allmänhet. De inse äfvenväl att Norges
och Sveriges intresse i handelsvägen är enahanda, och
att vi otvifvelaktigt fortfara i n. v. vänskapliga förhållande
till England; detta allt är naturligtvis enligt deras önskan.
De som tänka på dettta sättet försäkra heligt, att Prins
Christian aldrig blifver väld till Regent eller Kung i Norge.
Flera påstå att man sköt denne Prins framför sig;
indifferent hvad hans öde kan blifva, blott nationen får tid på sig
och får göra upp sina affärer med Sverige. Ehuru de
ingenting heldre önskat än att skiljas till säng och säte från
Danmark, finna de sättet m. m., på hvilket de blifvit
ce-derade till Sverige, humiliant. De voro ej en provins, som
kunde afträdas, men ett Kungarike, som bestämde sitt eget
öde, ej eröfrade, så att de tvungits nöja sig med
segerherrens villkor o. s. v. Dylikt hade Wedel, som 4 à 5
timmar om dagen under 5 dagars vistelse i Wenersborg
hedrade E. med besök, vidt och bredt utfört. De blefvo
förtroliga vänner och E. satte mycket värde på honom.
Vid afskedet förklarade W., att ehuru han önskade
förening med Sverige och hade vänskap för Essen, så, om
Essen attaquerade, mötte han härnäst med svärd i hand,"
ehuru med orubbade grundsatser. — Essen ansåg den
berättelsen orimlig, att Prins Christian med sin beskickning
till Kung Carl, sökte få bli — hans arfvinge, liksom B:n
Adlersparres misstanka att han stode i connection med
Ryssland och England. Essen tviflade, om man borde
forcera Danska Kungen att taga något steg mot den re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
