Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D) Essen-ätten med en uggla på en nedslagen stubbe i hjertskölden, sedermera med ett rest lejon i 2:dra och 3:dje fältet - 13. Essen, Hans Henrik von - 9. Essen såsom Befullmäktigad att å Konungens vägnar emottaga det af Danmark afträdda Norge och såsom General-Gouverneur verkställa dess provisoriska styrelse; derjemte fortfarande Generalbefälhafvare, under Generalissimus, öfver den Svenska i Norge inbrytande armeen 1814
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
<231
vinsskicket, utan äro lösta derur af Sveriges vapen.
Danmark förbehöll ej åt Norge, såsom villkor, någon
riks-sjelfständighet, och Sverige hade aldrig utfäst sig att’skaffa
Norge denna nya ställning. Norge kan då ej klaga att ej
få sin rätt, om denna förmenta förmån ej fås, och fås den,
så måste den rent ut betraktas såsom en följd af samme
härförares ädelmod som orsakat, att under sjelfva kriget
arméen aldrig aflaggt charakteren af en vänlig makt, som
inträdt i landet, för att bevara åt folket den efter Europas
allmänna statsrätt gifna förmånen att få tillhöra ett fritt,
ett af naturen med Norge redan förenadt rike, och för att
afböja de olyckliga följderna för folket af en oligarchi som
uppoffrade det verkliga mot ovissä förespeglingar, för
hvilkas följder i längden intet menskligt förutseende kunde
svara. I historien låg ingen riksvärdighet bevarad mera
för hela Norge än för hvardera af dess särskilda delar,
som lika säkert kunde styrka, att de en gång varit riken
med egna Konungar. Dessa småriken söndersleto
hvarandra^ tills man botade detta onda genom deras förening
till ett helt Norge. Nu hade Sverige och" Norge länge nog
rönt skada af att fortsätta inbördes söndring. Samma
botemedel borde användas mot samma onda: Förening af
mindre riken till ett större rike.
Carl Johan motstod nu ensam sina generalers och
ministrars böner och föreställningar. Många dagars längre
blockad hade, i Skjöldebrands tanke, ej behöfts, förrän allmogen
i massa kommit och utropat Sveriges Kung för — enväldig.
Högre var deras statsvishet ej i de dagarne utvecklad. Lätt
hade sedan blifvit, att gifva Norge den grad af frihet,
hvarmed Sverige kände sig belåtet, detta Sverige som bestod de
krigskostnader, för hvilka Norge vann en ej ringa
borgerlig frihet, då den vann Sveriges. Huru kunde då
Metternich eller Gastlereagh blandat sig häri? Men Kronprinsen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
