Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
6 Dr la Gardi*. Magnus Gabriel.
rike fortsatte han i Angers sina ridderliga öfningar.
1643 d. 28 Febr. afstyrkte Riksm. sin son att antaga
Öf-versteanbud för ett regemente, om detta skulle värfvas i
Sverige; här behöfde man sitt folk; ej heller vid något
annat Fransyskt regemente, än det som Gnge följa
konungen i falt, och hade ordentliga anslag." I slutet af
Maji skref Fadren till Grefve Magnus, att i fall
Fransyska konungen var död, begifva sig på landet, der han
sina studier och exercitier bäst drifva kunde, der
afbi-dande vidare ordres, Af Fr. hofvet hade Gr. Magnus
blifvit hedrad med skänker, och Dauphin sände honom
sitt conterfej med 5 stora Diamanter, b små, som
värderades till 10,000 R:dr; Drottningen gaf honom en ring
med en stor sten för fem tusen . . Cardinalen Mazarin
lofvade honom, när han ville mottaga det, ett
regemente; men dertill har han intet sinne, utan ämnar taga sin
resa genom England hem igen." Detta skrifver Ebba Brahe,
äfvensom „att han (Gr. Magnus) vill draga till Italien, men
först bese landen der i Frankrike. Hon fruktar för den
osakra tiden som det nu är till att resa. Riks-Marsken
tillstyrkte sin son att sjelf så väl som hans tjenare
lägga sig till peruker, för att ej igenkännas af resande
Fransmän , som sett dem i Paris; i synnerhet skulle de
undvika de orter, der Spansk besättning vore. Han
skulle på Italienska resan blott taga med sig sin Hofmästare
och Præceptorn Ruuth och Olof Rammardräng,
utgifvande sig för en Holsteiner, eller Dansk. Resan borde tagas
öfver Russol, der om slägtens genealogie underrättelser
kunde inhämtas. Till bestridande af resans utgifter hade
Riksm. 1642 d. 23 April afsändt en vexel på 2000 R:dr
och 1643 i Aug. en ai^nan likaledes på 2000 R. Inalles
hade Grefve Magnus efter sin ankomst till Frankrike
uppburit 9u00 R:dr. Bland uppdrag från gamle Grefven var
det ett, att de åt honom skulle inköpa en sådan carosse
som den Grefve Magnus i Paris brukat, så framt ej denna
kunde fås. Äfven önskade han hit till Sverige en god
Conterfejare, och „derjemte conterfejen af sal. Svante
Ba-ne’r, G. Horn, och den Polniska Jungfrun med det
långa svarta »skägget, äfvensom den unga konungens." Gr.
betalte hvad som begärdes. — Resan till Italien inställdes
vid underrättelsen om det med Danmark utbrustna kriget,
hvaruti Grefve Magnus önskade taga del, och derföre
återvände till Sverige. Hans fälttjenst i Skåne under
Gustaf Horn blef ej långvarig; ty freden i Brömsebro kom
emellan. Huru han innan dess under ett kort vistande i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
