- Project Runeberg -  Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män / Strödda biografier : Magn. Gabr. de la Gardie och Adler Salvius /
24

(1835-1857) [MARC] With: Vilhelm Fredrik Palmblad, Peter Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

11» De la Gardie Maf pius Gabriel.

var så menlig för Drottningens rykte; men häruti måste
.man med betänksamhet och återhåll gå till väga och ej
brådstörta sig i en så ömtålig sak. Det hade allt
utseende för sig, att Grefven skulle återvinna sitt förra
inflytande; ty Drottningen visade honom utsökt artighet,
skänkte honom, när han kom till Stockholm tillbaka, det
hus hon af hans fader Riks-Marsken inköpt för 70,000
Jt:dr; lofvade att vid första utnämning upphöja hans
broder Jacob och hans vän Grefve de la Tour till
Riks-Råder, och slutligen yttrade hon om alla Grefvens fiender,
att de intet annat voro än skurkar, och att hon ville
bringa förderf öfver dem alla. Flera trodde, att denna
nya hofgunst var endast beräknad på att aflocka Grefven
hans samtycke till ett krig med Danmark , hvaremot han
röstade, såsom något i Spaniens interesseoch stridande mot
det system han i politiken omfattade. Han hade äfven
påskyndat sin hemresa från Osel , för att afböja denna
krigsförklaring, hvartill förslaget kom från Pimentelli, en
man, som Grefven, efter sitt eget yttrande, med
yttersta ovilja såg kring Drottningens person; men att denne
cj skulle göra något, som kunde skada Frankrike, derom
ville Grefven bemöda sig, enligt hvad han till Fr.
Resi-denten yttrat. Frankrike var äfven angeläget om
Grefvens vänskap; ty det ansågs för säkert, att ban var och
skulle alltid vara den mest betydande i Sverige näst Prins
Carl Gustaf, som Grefven nu skulle bereda på att
emottaga den snart efter Christina lediga thronen (Oct. 1653).

–En dag i Upsala efter upplöst rådplägning qvarhöll

Drottningen De la Gardie, för att med honom, såsom
Riks-Skattmästare, samtala öfver penningangelägenheter.
Han begagnade tillfallet att förklara henne sin
oföränderliga trohet, som ådragit honom alla de fiender han
hade, och det endast, för att han uteslutande fästat sig
vid hennes interesse. Han beklagade, att hans trohet till
den grad var misskänd, att Drottningen skulle hafva
yttrat, det hon ville åt sin efterträdare öfverlåta att
hämnas det förräderi mot henne, som Grefven gjort sig
skyldig till, men som hon sjelf för deras gamla vänskap ej
ville hämnas. Hon skulle tillagt, det hon ej ogerna såg,
att andra skymfade honom. Detta hade Grefven hört
berättas af en, som hörde till Drottningens omgifning,
och som försäkrade sig af Drottningens egen mun hafva
hört det. Härtill svarade Dr., att då hon nio år hedrat
honom med sin nåd, borde hon känna henne för väl att
bedömma henne så ofördelaktigt. Viste hon, alt Grefven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:31:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biosvman/supplement/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free