Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1)k. la Gardik Magnus Gabriel. 82
tillika med Fransyska sändebudet Terlon. DLG.
skyndade, för att hinna så fort fram, som Schlippenbach, af
fruktan, att denne sednare annars skulle skada honom hos
K. Carl X Gustaf; men stora isstycken, som en våldsam
vind dref framåt, hotade, efter Terlons berättelse, att
öfverändakasta farkosten. "Det var ett underverk, att
vi undsluppo en så stor fara , i synnerhet under en natt,
så mörk, att man ej såg annat ljus, än glansen från
isarna. Kölden var derjemte så stark, att jag, skrifver
Terlon, ett ögonblick blef deraf betagen; och om vi ej styrt
i land, hade otvifvelaktigt Grefve De la Gardie och jag
varit döda, förrän vi hunnit fram till fartyget." Följande
dagen stego de ombord, för att gå till Wismar, dit de
lyckligt anlände, likväl ej utan känning af den hårda
årstiden. Ett Konung C. G. bref till Grefve Magnus (d. 14
Febr. 1659), under det denne vistades i Wismar,
förklarar hans misshag öfver att Grefven afrådt "den Danske
desseinens fortsättjande," och att i stället "enkannerligen
der kunna plantera våra vapen, hvarest de synas likasom
inviteras och kallas (förståendes Österrike)." Kon.
andrager, att detta sträfvar emot det hemma i rådet fattade
beslutet, skulle inveckla fäderneslandet i stora difliculteter,
efter ett sådant verk är utan grund och prætext och alla
de förra controversier per pacem Westphaliensem
deciderade och upphafne; Tyska ständerna skulle graveras, och
af Danmark hade vi, oaktadt en fred, allt att befara.
Konungen tillåter sig förebråelser för hofvets politik
under Christina, som Grefven delat. Hade varit att önska,
att då J en stor del af actioner och consilier i Sverige
förde, hade då varit en sådan beständighet och fermo;
då vi hade många ad vantager mot Österrike, och icke
hade behof så mycket att längta efter freden , J då icke
hade consenterat, eller varit orsak att hafva qvitterat våra
förmåner, och dem utur händerna låta". . Konungen
till-skrifver Grefvens sednare råd åt de Franska Ministrarnes
inflytande, hvilkas förehafvande är, såsom Björnklou
hafver ersett af Cardinalens bref till Gravella , och eljest af
allt deras agerande och tal står till att förnimma, thet
the sökia att befordra qualemcunque compositionem in
Dania, på det vi till deras bästa sedan med Österrike måge
oss engagera." Kon. befaller honom följa den gifna
in-structionen , icke träda ifrån edra Colleger, negotierandes
à part, eller i annat fall, "må J säga eder i tid derifrån,
att verket genom Eder icke måtte förvirras. Konungen
slutar med en förmaning, "att J eder flit och dexteritet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
