Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De la Gardie, Magnus Gabriel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1)k. la Gardik Magnus Gabriel. 68
hat till honom, som Reductionsmoteur, m. m." Man
behöfver ej taga sin tillflykt till äldre familjsplit, till börds
och rangstrider mellan De la Gardieska och Flemingska
ätterna, för att finna en orsak till att DLG. motarbetat
denna den afdöde K. sista önskan, i fall han så gjort. Väl
var han genom sitt giftermål förbunden med Pfaltziska
huset, men hans börd och rikdomar voro af äldre ursprung
och gällde högre, i synnerhet då inga betänkligheter
mötte, hvaraf man hade något att befara för den nya
dynastien, om Fleming uteslöts. Att Prins Adolph Johan
af-lägsnades, och DLG. dervid ansågs hafva varit verksam
emot honom sin svåger, bör ej förefalla den besynnerligt
som känner Prinsens våldsamma lynne, hvad man för
den unge Konungen och de öfriga
Regerings-medlem-marne hade att frukta, om befälet öfver Svenska
krigsmakten lades i Prinsens händer. Ett samtida intyg i strid
med hvad här föregifvits, att DLG. stämplat mot Prins
Adolph Johan och Herm. Fleming, för att få dem ur
.regeringen aflägsnade, gör med rätta anspråk på en plats,
både som ett bidrag till biographien och som bevis på,
huru en och samma sak berattas olika, så snart den ej
hör till offentliga, på authentiska documenter hvilande
handlingar, utan till de hemliga machinntioner , som
spelas i smyg i partikabinetterna, och ingår i de förmodade
tilldragelser, som af anekdotskrifvare efter parti- eller
tidsföreställningar så länge skrufvas och förändras, tills den
ursprungliga formen af handlingen är förgäten, eller
berättelsen mot en ny utbytt. Terlon säger, att om De la
Gardie velat blifva Riks-Marsk, hade han utan all
svårighet kunnat bli det; men hau hade tvenne vigtiga
con-s i de ratknier. till att ej vilja det. Den första och mest
betydande, att ban ej ville vara orsak till att man ej satte
i verkställighet sal. Konungens testamente, för hvars minne
ban bar stor vördnad. Andra skälet var, att Prins Adolph
Johan var hans svåger. Sal. Konungen > som visste, "que
j’ etois fört serviteur de M:r le Comte Magnus," bad mig
lungt .fore sin död , att jag ville som af mig sjelf skrifva
DLG. till , och råda honom söka
Riks-Cancellersvärdighe-ten, hvilken Kon. åt honom bestämt, som inan at’ hans
testamente kan se, då han betraktade honom (DLG), som
den, hvilken under en minderårighet borde vara statens
själ. Konungen hade äfven aderton månader före sin död
sagt mig, att ban var sinnad gifva denna värdighet åt
honom r som han mera än någon annan vid hofvet ansåg
sin son tillgifven, i händelse , att Gud skulle kalla Ko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
