- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Första delen /
XIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ständig tillväxt, och båda stånden sökte undandraga sig
all skatt, blef ej blott kronans direkta inkomst allt
mindre, utan sådana utlagor och skyldigheter, som voro
bestämda att utgå efter indelningen i härader och skeppslag,
blefvo äfven allt mer betungande för de återstående
skattdragande, så att dessa till en del sågo sig tvungna att
antingen gifva sig såsom landbor under frälset eller lemna
sina hemman öde. K. Magnus måste derföre vidtaga
åtgärder, som icke voro stormännen behagliga. Han förbjöd
adeln att köpa mer skattegods och befallde, att alla
sådana gods, som från att vara skattskyldiga blifvit frälse,
skulle upptecknas och deras afkastning beläggas med
qvarstad, till dess utredt blifvit, huru de kommit i
frälsemännens hand och om rusttjenst deraf kunde utgöras [1].

Då vid K. Magni anträde till regeringen ingen
behållning fanns i skattkammaren, och så betydliga summor
måste utbetalas till innehafvarne af panträttigheterna till
Skåne och Blekinge, mötte det stor svårighet att åstadkomma
det efter tidens förhållanden ej obetydliga belopp,
som i äktenskapskontraktet af år 1321 var lofvadt
prinsessan Eufemia i hemgift, och den ärelystne samt sluge
Albrekt kunde redan genom den blick, han dervid hade
tillfälle att kasta i det inre af Sveriges verkliga tillstånd,
få anledning till hvarjehanda planer. En öfverenskommelse
hade vid något föregående tillfälle blifvit uppgjord
emellan prinsessan och konungen på Lindholms slott, vid Göta
elfs utlopp, hvars vilkor icke äro bekanta, men sannolikt
icke kunnat uppfyllas, emedan Eufemia, då K. Magnus
om hösten 1339 uppehöll sig i Skåne, jemte sändebud


[1] I Registrum Upsaliense finnes införd en på ärkebiskopens befallning d. 3
Juni 1341 uppsatt förteckning öfver de gods inom en del af Uppland, som
sedan K. Birgers kröning (1302) kommit under kyrkan, med särskild
uppgift, om de voro underkastade utlagor till kronan eller icke. Dipl. Sv. V:
42. Troligen är denna uppteckning föranledd af någon Konungens åtgärd,
och man ser deraf att ej alla kyrkans gods ännu voro fria från skatt, utan
särskildt tillstånd. Om konungens åtgärd med det verldsliga frälsets gods
finnas tvenne hans bref, dat. Lödöse d. 10 Oct. 1351, införda i Porthans
Syll. monum. ad illustr, hist. Fennicam p. 94—99; men den egentliga
förordningen derom saknas. Den nyssnämnda förteckningen öfver Israel
Birgerssons arfvingars gods torde med anledning deraf vara uppsatt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/1/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free