- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Första delen /
XXXVI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


med hans lynne [1] eller utgången af ett försök att sätta
sig i besittning af densamma syntes honom alltför
tvifvelaktig; afböjde han förslaget. De missnöjde vände sig då
i stället till hertig Albrekt, hvilken allt sedan 1360 icke
tagit någon öppen del i Sveriges angelägenheter, ehuru
han alltjemt stod i godt förhållande till Waldemar [2], men
sannolikt under tiden i hemlighet underhållit förbindelser
med de missnöjda i Sverige. Genom det inflytande han
egde hos Hansestäderna och särdeles Lübeck, samt det
vänskapligare förhållande, hvari han stod till Waldemar,
hade han bättre utsigter att genomdrifva sina anspråk.
Men den äldste af hans söner Henrik var genom sitt
giftermål med Waldemars äldsta dotter också en pretendent
till Danska thronen, och derföre måhända hvarken för
Lübeckarne eller Svenskarne rätt lämplig till
thron-kandidat. Ty de förre betraktade alltid en förening af de
nordiska rikena såsom vådlig för sina intressen, och då
de missnöjde Svenska herrarne togo det giftermål, som
Hakon ingått med Waldemars dotter, till förevändning för
hans uteslutande från thronen, kunde en annan af
Waldemars svärsöner icke med något sken af rättvisa
upphöjas på densamma. Det var sannolikt af dessa grunder,
som man bestämde sig för den andre i ordningen bland
hertig Albrekts söner, hvilken ännu var helt ung och
måhända redan äfven genom sin karakter lofvade att
blifva ett medgörligare redskap [3]. Första
framställningen af de utskickade till hertig Albrekt skall hafva skett
i Wismar om våren 1363 [4], men saken bedrefs ännu
alltjemt med mycken hemlighet, så att äfven i de eljest


[1] Han bar tillnamnet: den jernhårde (ferreus).
[2] Hvitfeldts uppgift, att hertigen deltagit å Hanseaternas sida i kriget,
bestyrkes icke af de uti Lappenbergs Urkundenbuch utgifna handlingar, och
hvad angår tidpunkten för Helsingborgs belägring motsäges den alldeles af
det här under N:o 32 införda dokument. Att Albrekt stått i godt
förhållande till Waldemar är redan förut anmärkt af Suhm.
[3] Henrik visade i det följande en sådan stränghet i sina åtgärder mot
stråtröfvare o. d. att han fick tillnamnet: der Henker (Suspensor).

[4] Chronol. Svec. ex eod. Minor. Visbyens. Script. Eer. Suec. I: 44.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/1/0048.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free