Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I öfrigt var hela vestra delen af riket ännu i
Hakons händer, och han synes genast efter återkomsten från
sitt tåg varit betänkt på att ånyo börja striden.
Åtminstone finna vi att han redan i början af sommaren rest
öfver till Danmark, utan tvifvel för att söka bistånd i
striden mot Meklenburgarne; huru denna plan aflupit veta
vi icke, men det följande året uppträdde Waldemar
såsom Hakons bundsförvandt. För ögonblicket var dock
Waldemar i verkligheten så litet intresserad för sin
svärsons bästa, att han kort efter dennes besök, d. 7 Juli
1365 ingick ett förbund med grefvarne af Holstein, nyss
deras gemensamma fiender, hvari ban af dessa betingade
sig att om de fingo Warbergs slott i sitt våld, skulle de
öfverlemna det åt honom; äfven skulle det stå
Holsteinarne fritt att understödja hvem de ville, antingen Hakon
eller Albrekt, hvilken nu mera af Waldemar erkännes
såsom konung af Sverige. Följande vår bröt Waldemar,
åtföljd af hertig Erik af Sachsen, in i Sverige,
eröfrade en stor del af de södra och vestra gränsprovinserna,
och har förmodligen äfven vid samma tid underlagt sig
Gotland. Den lätthet hvarmed dessa eröfringar vunnos
gör det sannolikt, att K. Hakon redan nu personligen
deltog i kriget, ehuru vi ej derom känna mer än att han
d. 1 Juni detta år var i Köpenham [1].
Hertig Albrekt begynte nu frukta för sitt och sin
familjs välde i Sverige, och sökte att åtminstone rädda
hvad som ännu återstod. Han infann sig jemte sina
andra söner på Aleholms slott på Lolland och uppgjorde
der för sin son Albrekts räkning, d. 28 Juli 1366 med
K. Waldemar vilkoren för en fred, hvilken tyckes vara
helt och hållet dikterad af den senare. Sverige skulle
nemligen för evärdliga tider afträda Gotland, Wärend
och Finnheden i Småland, Kind och Mark i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
