- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Andra delen /
XX

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XX

Kort efter detta misslyckade försök dog Hertig Erik på
det af honom uppbyggda slottet å Klinteholm, äfven kalladt
Landeskrone, d. 27 Juli 1397*).

Hans enka, som nu var lemnad åt sig sjelf, förordnade
Sven Sture till höfvidsman öfver hela Gotland, och denne
kastade sig helt och hållet i Vitaliebrödernas armar. Han lät
i alla sjöstäder kungöra, att hvem sora ville biträda honom
skulle mot hälften af bytet få säkerhet och fritt tillhåll på
Landeskrone, Slite och andra fästen på Gotland. Sjöröfveriet
hotade nu att blifva värre än någonsin. Väl kom Hertig Johan
efter någon tid öfver till Gotland med en liten styrka, för att
bevara ön för konungen och söka blifva mästare öfver
Vitalie-bröderna, ty dessa plundrade nu utan åtskilnad vkn och fiende,
hvaröfver de Meklenburgska städerna Wismar och Rostock
på Hansedagen i Lübeck d. 8 Sept. fingo uppbära skarpa
förebråelser. Men förhållandena voro Hertigen öfvermägtiga. Emedan
de östra städerna hade mest att befara af sjöröfveriet från
Gotland, sände ban riddaren Konrad Görtze, med bref**) till
Högmästaren, och beklagade den skada, som hittills blifvit Orden
tillfogad från Gotland; han hade nu kommit dit för att afstyra
ofoget och söka afhjelpa skadan, men den Hertig Erik, som
Drottning Margareta låtit utropa till Konung i Sverige, hade
han förklarat krig och derföre kallat Vitaliebröderna till sig.
Det skulle dock blott föras på Svenska landet, ej till sjös, och
han begärde dertill bistånd, vare sig nu, att det var hans allvar,
eller han blott sökte dermed att ursäkta sig och lugna Hög-

leget to Gotlande vnd vor gadert [allerley lüde de] to eme kommen willen
gut und areh und vele schepe dar to, und he hevet de Seel torn gemannet
boven der haven und ij (2) törne to lande wart, und he en lovet den
bor-geren nicht und wän er he mit den hupen ut tut, dat he jo dän der stat wis se.

*) Anteckningen om hans dödsdag i Franciscaner-munkarnes i Wisby
chrono-logi, Script, rer. Svec. I: I, 46, tyckes vara pålitlig. Rudloff, Meklenburgische
Gesch. II: 540, uppgifver d. 8 Sept. såsom dödsdag, förmodligen efter den
Lübeckska krönikan, hvilken för dessa år är nära samtidig.

**) Det omtalas i korthet af Voigt, Gesch. Preussens VI: 108, efter någon af
recesssamlingame, som i afskrift finnas i K. Archivet i Königsberg, men
utan uppgitt om dess datum. Han tillägger: »Man sieht es aber dem
Schreiben an, das es nur den Zweck hatte den H. M. zu beschwichtigen.»

I afhandlingen om Vitaliebröderna uti Raumers Hist. Taschenbuch f.
1841, s. 71, är brefvet utförligare omtaladt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/2/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free