Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxvir
afsigt var att med ett starkt slag kunna tillintetgöra fienden.
Ej blott ridderskapet och städerna i Preussen, utan äfven
fribönderna måste deltaga i utrustningen. Hären synes hafva
blifvit ställd ander befäl af Högmästarens broder Ulrik von
Jungingen och afgick i början af Mars, försedd med proviant
för 8 veckor*). Dess styrka uppgifves af en samtida, i allmänhet
väl underrättad person**) till 10,000man,hvilket åtminstone visar,
hvad röreställning man på Gotland gjorde sig om dess storlek.
Den började efter ankomsten belägra träskansen vid Slite,
men besättningen, som utgjordes af blott 150 man, försvarade
sig tappert och tillbakaslog tre särskilda stormningar, hvarvid
Preussarne förlorade 700 man. De ansågo sig derföre böra
afstå från försöket, till dess den väntade förstärkningen
ankommit. Denna afgick från Danzig och Balga, en ort belägen
gent emot Pillau, d. 22 April och har förmodligen kort efteråt
anländt till Gotland. Hela den Preussiska hären ansågs nu
utgöra 15,000 eller 16,000 man ***). Belägringen af Slite
’) Voigt, Gesch. Preussens VI: 262 efter Elbings »Kriegsbuch». Huruvida
Ulrik von Jungingen bade ensam öfverbefälet, synes väl icke direkt ur
handlingarne, men att han var den förnämsta bland de Preussiska
befälhafvare, visar sig dels af stilleståndstraktaten (N:o 48) dels af N:o 47.
"*) Petrus Lycke, då ärkedjeken i Roskild och använd i underhandlingarna
med England, sedan ärkebiskop i Lund, i bref till K. Henrik IV, den 2
Oct. (14Ö4) Royal a. historical Letters during the rcign of Henry IV. Ed.
by Hingestone, Vol. I, p. 115. Stället torde, dä boken hos oss
förmodligen är sällsynt, förtjena att anföras:
Pruceni Gotlandiam, in septiinana Palmarum jam proximo prætcrita
navigio intrantes, bastutam qnandam ligneam ibidem de novo per nostros
ædificatam, cum decem millibus armatorum obsidione cingebant; et in
tri-bus aggressibus ad ipsam bnstutam centum quinquaginta de nostris in ea
existentes ultra septingentos Prucenos cum eorum capitaneo, oceideruut.
Videntes autem residui se contra nostros cum tanta multitudine in nnllo
modo posse proficere, inde recesserunt, pro ampliore armatorum numero
versus Pruciam transmittentes; et sic demum ex abrupto reversi, ad
bastutam prsefatam sedecim millin armatorum cum machinis ct maximis
gunnis, iterum interfecta per nostros magna eorum multitudine, nondum
per vim eam habere potuerunt; tandem tractatum erat inter eos utrobique,
quod nostri bastutam illam cum duabus allis in Gotlandia, per nostros
de novo ædificatis, igni succendere debebant, et cum rebus harnesiisque
suis ad propria remeare.
’") Den förra uppgiften förekommer uti Diarium Minorit. Visbyensium, Script,
rer. Suec. I: I, 35.
Den lista öfver andra utrustningen till Gotland, som finnes i Voigts
Cod. VI: 182—184, visar icke på långt när så stor summa, som man
efter Petrus Lyckes uppgift skulle vänta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>