- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Andra delen /
LVI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LVI

Det är üiöjligt, att detta Drottningens förfarande stödde
sig på den åsigt, som de Danska Rådsherrarne vid mötet i
Kalmar år 1436 sökte göra gällande, att med utländsk man
borde ej förstås sådan som hade sitt hem i någotdera af de
förenade rikena, helst Margareta sett flera infödda Svenskar
under K. Håkons tid dels upptagna i Norska riksrådet, dels
använda såsom höfvidsmän i Norge; sannolikt är, att hon
velat småningom äfven på detta sätt sammansmälta nationerna,
och att hon dessutom, och med skäl, fruktat den Svenska
aristokratiens sekelgamla sjelfrådighet. Märkligt är dock, att man
icke har några exempel, att iifven Svenskar fått embeten och
förläningar i Danmark, fastän klokheten synes hafva kunnat
fordra det. Deremot blefvo Tyskar, sä vidt af handlingarne
synes, af Margareta icke använda såsom höfvidsmän eller
fogdar i Sverige, och den uppgift derom, som hos Ericus Olai och
flera nyare författare förekommer, är föranledd af förblandning
med hvad som hände under Eriks egen regering.

Ehuru Margareta egentligen icke borde hafva direkt
utöfvat någon regeringsmagt, sedan Erik hunnit laglig ålder,
förändrades endast i ringa mån hennes ställning genom Eriks
myndighetsförklaring. Den skedde för Sverige vid ett
rådsmöte i Wadstena i Nov. eller December 1400, och för
Danmark sannolikt vid det stora unionsmötet i Helsingborg i Aug.
1401 *). K. Erik hade i början af detta år gjort sin
Eriksgata i Sverige. I Norge blef han personligen hyllad först i
början af år 1405**), då han reste dit för att mota sin
tillkommande gemål, som då väntades till Bergen; men den
utförliga promemoria, som Drottningen vid skilsmessan gaf honom
med sig, visar, att hou hvarken tilltrodde honom något
särdeles omdöme, eller lemnade honom frihet att afgöra något

’) Han liar jemte de dervid närvarande rådsherrarne bekräftat Drottningens
testamenten till kyrkor och kloster d. 27 Aug. 1401. N. Danske Magazin
V: 1 o. ff.

") Drottningen omtalar sjelf hans resa till Norge såsom nära förestående i
bref till rådet i Lübeck d. 11 Nov. 1404 (N:o 50). Den 21 Jan. 1405
hafva K Erik och Drottningen utfärdat ett bref på Egholm, hvilket utan
tvifvel är Ekholms slott vid Trollhättan, helst brefvet gäller gods i det
närbelägna Lane härad i Bohus Inn. Original på papper i Riks-Arkivet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/2/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free