- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Andra delen /
LVIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LVIII

blef i båda rikena afskaffadt, och äfven marsk-embetet lemnades
efter Erik Kettilsons död, år 1396, obesatt. Det fanns således
icke i Drottningens frånvaro någon central-myndighet inom
riket, och höfvidsmannen på de aflägsnare slotten, såsom Abo
och Wiborg, måste derföre erhålla en ganska vidsträckt magt,
så att de t. ex. kunde med Hansestäderna uppgöra om åtgärder
till sjöröfveriets hämmande och dylikt*).

Saknaden af en ständig regeringsmagt inom hvartdera riket
sökte Margareta ersätta derigenom, att hon särdeles efter
afslutandet af de långvariga fredsunderhandlingarne 1395, och
ända till dess förvecklingarne med Holsteinarne antogo en mer
hotande beskaffenhet, temligen jemnt fördelade sin tid mellan
Sverige och Danmark, hvaremot Norge mer sällan besöktes.
Den tiden fanns egentligen intet residens, — Köpenhamn tillhörde
ännu biskopen i Roskild, — utan Drottningen reste omkring i
Danmark och södra Sverige, berörde någon gång äfven Norge,
uppehöll sig några veckor, kanske månader, i en landsort och
begaf sig derefter till en annan, såsom redan synes af den
föregående framställningen af underhandlingarne med de Tyska
magterna. Hon hade derunder ofta åtminstone några af
rådsherrarne samlade omkring sig, bivistade stundom
räfstetin-geu, och förmådde ofta de tvistande stormännen, hvilka ej
gerna underkastade sig de vanliga domstolarne, till vänlig
uppgörelse**), emedan hon icke kunde sitta till doms öfver dem.
Deremot lät hon den unge konungen flitigt bivista rättaretingen

*) Bunge, Liv-, Est- u. Kurländisches Urkundenbuch IV: 105 och flerstädes.
Jfr N:o 83, 84.

") En förlikning, som biskop Thorsten i Skara och riddaren Niklis Svarte
Ska-nung, jemte Michel Niklisson »för Drottuingens böns oc wilia skuld» ingått d.
8 Febr. 1397, är tryckt nti Suhm. Hist. af Danmark XIV: 628. En
förlikning mellan Karl Ulfsson af Tofta och Knut Boson (Griphufvud) om
Viborgs län, upprättad i både Drottningens och riksrådens närvaro på
Nyköping d. 14 April 1399, omtalas i Runeils register uti Riks-Arkivet.
Biskop Torstens i Skara öfverenskommelse med sin coadjutor, domprosten
Bnnolf, om fördelningen af inkomsterna af stiftet, dat. Husaby d. 22 Juli
14Ö4, åberopar ej blott kapitlets, utan äfven Drottningens samtjcke, hvilket
sannolikt är gifvet på stället. — Abraham Broderssons förlikning med
styfsonen, riddar Bengt Pik, om arfvet efter dennes moder Fru Märeta
uppgjordes i Drottningens och flere gode mäns närvaro i Helsingborg d.
7 Febr. 1407. (Original i Upsala Bibliothek).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/2/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free