Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXII
hvad som var kronan frångånget. Föregående konungar hade
icke velat tillåta, att skattegods föryttrades till frälset, utan
särskildt tillstånd för hvart sådant fall, och en reduction af
de gods, som på obehörigt sätt blifvit frälse, var af K. Magnus
Eriksson ^åtminstone påbörjad samt sannolikt äfven af K.
Albrekt ifrågasatt. I öfverensstämmelse härmed hade också
K. Magnus Eriksson för ärftlig frälserätts åtnjutande begynt
utfarda särskilda tillståndsbref *), och flera sådana finnas äfven
af K. Albrekt. Men båda hade för sina reductionsplaner måst
plikta med kronans förlust, och det fordrades de långvariga
olyckor, som Yitaliebrödernas härjningar bragte öfver de
nordiska rikena, för att öfvertyga den andliga och verldsliga
aristokratien, att förstärkandet af kronans inkomster var oundgängligt,
för bevarandet af deras egen trygghet.
Förslag derom hade utan tvifvel varit å bane vid de
förenämnda mötena af alla tre rikenas stormän år 1395; ty nästan
alldeles samma åtgärder som de, hvarom för Sverige formligt
beslut först d. 20 Sept. 1396 fattades, kunde Drottningen redan
vid årets början kungöra såsom beslutna i Wiborg på Jutland.
Allt bondegods, som kommit ifrån kronan sedan K. Waldemar
sista gången for bort frän riket (år 1368) skulle i alla delar
af Danmark seqvestreras till nästa rättareting; ingen af de
gode män (adeln) i riket skulle taga eller köpa
bonde-(skatte)-gods eller minska konungens ingäld, förr än han blefve myndig,
ingen skulle bygga »fæster eller barfred»**). Det säges också
uti inledningen till Nyköpings beslut, att man varit ense om
alla artiklarue deri redan innan Erik blifvit konung, och att
’) Niklis Bosons och Niklis Erengislasons doinbref, utfärdadt vid räfstetinget
med Sylbohundare i Strängnäs d. 13 Aug. 1409, tilldömer Sten Boson 4^
öresland i Arby, Yfra Syla socken, emedan nämnden vittnade, att det var
gammalt frälse och att Han hade »fangit» det »aff enoni frælssesman som
het Magnus Paualsson hvilkom höghborin förste konung Magnus friihet
och frælsse gifvit hafthe uppå segh och hans af kommanda medh sino
opno brefue oc hængiande incighle». — Fogden på Gripsholm hade kärat
derå såsom »medh orätta från konuqgenom oc krononne gangit»
’) Drottning Margaretas bref till Jutarne, dat. Wiborg d. 24 Jan. 1396,
Hvitfeldt, Danmarks Krön. Qvartuppl. s. 123. Bref till Fyens stift af
ungefär samma innehåll, och troligen utfärdadt vid samma tid. Molbech
och Petersen, Udvalg af Danske Diplomer s 55.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
