- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Andra delen /
LXXIV

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LXXII

genom inköp af panträttigheter efter ett par år i besittning af
en stor del af hertigdömet. Men redan år 1408 uppkom
misshällighet, och hertiginnan trädde åter i förbindelse med sin
svåger, som sökte stärka sig genom förbund med K. Albrekt,
och lät försåtligt gripa Flensborgs borgmästare och råd, för
att försäkra sig om staden. Dock voro Holsteinarne ännu ej
mäktiga nog att trotsa de nordiska rikena, utan Henrik måste
beqväma sig att lemna Flensborg som pant för den
skadeersättning han skulle betala. K. Erik hade då en här i beredskap
att taga staden i besittning och befästa densamma, hösten 1409.
Följande året bröt kriget ut i full låga, hvarunder Holsteinarne,
med understöd af andra Tyska trupper och Frieserna, tillfogade
konungens här ett nederlag vid Eggebæk, men konungen åter
hade framgång på ostkusten.

Drottning Margareta, som troligen varit främmande för K.
Eriks krigiska åtgärder, tillvägabragte i Kolding d. 24 Mars
1411 ett stillestånd på fem år, enligt hvilket Holsteinarne icke
skulle få behålla mer än hvad ungefärligen deras stamfar haft
i pant och stridsfrågans afgörande lemnas åt en compromiss
af lika många från konungariket och hertigdömet, samt i yttersta
fall skulle hänskjutas till K. Sigismund.

Likväl blef äfven denna öfverenskommelse snart bruten
genom några af de Holsteinska adelsmännen i Slesvig, hvilka
med Lüneburgarnes tillhjelp satte sig i besittning af staden
Flensborg. Margareta lyckades dock åter stifta fred genom
en ny öfverenskommelse, som lemnade åt hertig Ulrik af
Meklenburg att slita tvisten. Denne hade året förut förbundit sig till
Drottningens och K. Eriks tjenst, emot en årlig summa af 500
mark. (N:o 76). Han afgjorde genom utslag af d. 5 Oct. 1412,
att staden skulle till Drottningen återlemnas; i öfrigt blef
fördraget i Kolding bekräftadt, men till tvistens snara biläggande
skulle man mötas i Nyborg redan vid midsommartiden 1413;
punkten om Flensborgs slott skulle dock hertigen dessförinnan
afgöra. Det var förmodligen för denna fråga som Drottning
Margareta kort efteråt d. 9 Oct. lät gifva sig ett bevis, att
hon denna dag infunnit sig på Flensborgs slott, för att svara

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/2/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free