Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LXXXVXII
sin sida kröntes med sådan framgång, att ej blott denna stad,
utan äfven Wismar, Rostock, Stralsund och Lüneburg d. 18
Oct. förklarade konungen krig. Vid underrättelsen derom blef
belägringen plötsligen upphäfd. Den Hanseatiska flottan fick
väl ej tillfälle att denna höst utlöpa, men emellertid behöll
Konungen åtminstone en del af de Svenska trupperna qvar
ännu i medlet af December. (N:o 90).
Under följande året, 1427, måste Konungen nöja sig med att
försvara Danmarks egna kuster. Äfven en mängd af städerna
i det inre Tyskland, som räknade sig till Hanseförbundet,
slöto sig nu till hans fiender och understödde dera. Men det
gemensamt med Holsteinarne gjorda försöket att eröfra
Flensborg slutade med den tappre hertig Henriks död, och den
präktiga Hanseatiska flottan led sedan på högsommaren ett
nederlag i Öresund, då den här skulle slå sig igenom de Svenska
och Danska skeppen, för att betrygga de vid denna tid väntade
Tyska handelsflottornas fart genom sundet*). Likväl togo de
vid detta tillfälle ett stort Svenskt skepp och förde
besättningen till Lübeck, der höfvidsmannen Gregers Magnusson (af
Eka-slägten), med flera andra, sedan i många år qvarhölls i
fängelse. (N:o 97) **). Då derefter de från det vestra Europa
återvändande Hanseatiska köpraansskeppen eller den s. k.
Bisca-yiska flottan skulle passera Sundet, funno de icke det skydd
") Rådets i Braunschweig bref till Lüneburg, om den för nederlaget
anklagade anföraren Tideman Steens frikännande, dat. vrid. vor Esto mihi (d.
13 Febr.) 1428. Man ser deraf att K. Eriks flotta i slaget hade 33
märsskepp och Hanseaterna 36. Gadebusch Pommersche Saml. I: 28.
**) Jfr Rimkrönikans berättelse j Script, rer. Suec. I: i, 63. Corner yttrar
blott följande: »Lubicenses vero eodem tempore cum Sweis congressi,
»ipsos vicerunt et captivos secum in iirbem snam deduxerunt»; men detta
synes vara tillräckligt att bestämdt hänföra den förstnämndas utförliga
men dock något obestämda beskrifning på samma tilldragelse. Den så
kallade Chronicon Rufi omtalar blott eröfringen af ett Svenskt skepp.
Grautoff, Lübeckische Chroniken II: 555. Väl säger Rimkrönikan,
att-fångarne fingo 10 år försmäkta i fängelse, men detta kan ej tillämpas på
Gregers Magnusson af Eka, hvilken d. 1 Dec. 1432 på sitt stamgods
utfärdat morgongåfvobref för Jutta Waldemarsdotter. Han var också en af
dem, hvilka beseglade Riks-Rådets circulair om K. Eriks afsättning d. 12
Sept. 1434. Ericus Olai nämner, vid sidan af Gregers Magnusson, Herman
Rodenkerke, såsom en af dem, som länge suttit fångne. Denne bebodde
1420 Lagundsberg eller n. v. Landsberga i Upland, men är i öfrigt mindre
bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
