Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c
kaperier följande sommar. Men något spår till uppror
förmarktes icke, så vidt bekant är, förr än hösten 1433, då
Dalkarlarne första gången tågade till Vesterås; de förnyade väl
sin uppresning tidigt följande vår, men båda stillades genom
föreställningar af några rådsherrar, och det egentliga upprorets
utbrott skedde först midsommartiden 1434 *), då Borganäs slott
uppbrändes och förstördes**).
Lika litet som Sveriges uppresning var framkallad af ett
tillfälligt förtryck, lika litet hade det sin grund uti utländska
uppviglingsförsök; ty- ehuru läglig den kom för Hansestädernas
bemödanden att åter komma i trygg besittning af sina
handels-privilegier i de Skandinaviska rikena, finnes i handlingarne
ingen anledning, att de understödt uppresningen eller derom på
förhand haft någon vetskap ***). Men om man skulle vilja
finna något spår till föregående meddelanden rörande upproret
i Sverige, så är det snarare konungen än Engelbrekt, som
sökt sig främmande stöd. Det finnes nemligen ett bref af
Hans Kröpelin, konungens förnämsta embetsmän och trognaste,
anhängare i Sverige, dat. d. 6 Nov. 1433, hvari han gifver en
sin landsman ett slags diplomatiskt creditiv till rådet i Danzig
och det ej blott för egen räkning, utan ock för »sina vänner
uti dessa riken», utan att han med ett ord angifver föremålet;
ombudet kunde bättre muntligen framställa saken än han sjelf
kunde skrifva derom, tillägger han. (N:o 102). Det är
åtminstone ej osannolikt, att denna hemlighetsfulla beskickning kunnat
åsyfta en väntad resning i Sverige, och gått ut på antingen
ett direkt understöd, åtminstone af krigsförnödenheter, eller att
förekomma, att sådana blefve lemnadt,- till de missnöjda.
") Tidpunkten har i anledning af ett misstag eller oriktig läsart i Rimkrönikan
varit underkastad tvist. Lagerbring, Jahn och Dahlmann hafva hänfört
händelsen till år 1433; men oriktigheten deraf kon redan bevisas genom ett
ställe i fördraget i Halmstad af d. 3 Maj 1435 dä deri bestämmes, att K.
Erik egde ott fordra redovisning af sina fogdar för den föregående tiden,
»for än the for[næinp]da twedracht vppa gick som var in til midsommar
»nw nest forgagnom.» Hadorph, Bihang till Rimkrönikan s. 87.
*’) Borganäs nämnes i Bures utdrag ur K. Eriks Skattebok tvenne gånger,
såsom beläget i Tuna socken eller Tuna bergslag. Både namn och
lemningar hänvisa på en af trenne grafvar afskuren landtunga vid
Domnare-forsen i Dalelfven, på n. v. kungsgården Hushagens egor.
"’) Jfr Geijers Saml. Skrifter, Afd. I Del. VI: s. 488. (Svaret til] D:r Fryxell).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
