Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CVI
sig underrättade, begåfvo sig Engelbrekt, Karl Knutsson och
flera rådsherrar till Stockholm, och då de ej blefvo i godo
insläppta, skaffade de sig, biträdde af borgarne, med våld tillträde
till staden. Öppet krig mot konungens fogdar utbröt derigenom
genast, och Engelbrekt gjorde ett hastigt tåg utefter
Östersjökusten, för att anordna de der belägna slottens belägring,
eröfrade Bleking och Halland samt tog återvägen öfver Elfsborg
och Axevall, hvarifrån han, för att infinna sig vid en Riksrådets
sammankomst, med få tjenare reste till Örebro och vidare på
båt lät föra sig öfver Hjelmaren, då Måns Bengtssons dåd
gjorde ett plötsligt slut på hans hjeltebana d. 27 April 1436*).
Engelbrekts uppträdande liknar en meteor, som hastigt
framglänser och försvinner. Hans offentliga verksamhet räckte
knappt tre år, man känner föga om hans slägt, utom det att
förfäderna haft fastigheter i Westmanland och räknats till
frälseståndet**); om hans föregående*lefnadsoinständigheter är
nästan ingen ting bekant ***) och slägten dog ut eller nedsjönk
*) Rimkrönikans uppgift om hans dödsdag i en del handskrifter: fredagen för
korsmessan, bestyrkes af följande Erik Runeils (Palmskölds) anteckning om
ett dokumeut, som funnits i Riks-Arkivet: »Rikzens Rådz i Swerige bref
till Strengnäs Biskopsdöme om Engelbrekts dödelige frånfelle, ett möte
fördhenskuld i Upsala om Erich« messa och sex Skattebönders af hwarie
heradt medh fulla macht sändande till förbe:te möthe att öfwerleggia om
Rikzens ärender», dat. Stockholm die inventionis S. Crucis (d. v. s. d. 3
Maj) 1436.
**) I ett pergamentsbref, dat. Vesterås d. 23 Juli 1392 bortbyter Engelbrekt
Englikoson en tomt, som redan hans farfar Engelbrekt egt i Vesterås.
Skölden är tudelad, i högra fältet är en half heraldisk lilja, i det venstra
en nedåt8lagen vinge, hvaremot rikshöfvidsmannens sigill visar 3 halfva liljor
omkring en triangel. Vid räfstetingen i Vesterås 1399 dömdes flera gods
från »Ængelbrects nrwom» Jfr s. (77) 89, 98, och s. 80 »aff Ængilbricte».
— Att Nielis Ængilbrictson förekommer såsom häradshöfding i Norrbo
härad (vid Vesterås) uti ett dombref af d. 15 Oct. 1436, bestyrker, att
han är samma slägt, som i det föregående omtalas; ty häradshöfding skulle
hafva bostad inom häradet. Riksböfvidsmannen omtalar i ett bref till
biskop Thomas, dat. fer. 6 post nativ. Mariæ (d. 9 Sept.) 1435, att han
lemnat Örebro slott i sin brors vård. Skandin. Handl. VIII: 3, jfr
Reuter-dahl, Sv. kyrkans historia III: I, 121. Broderns vapen var något olika.
**") Det enda bekanta stöllet är etc salubref af Nichlis Engelbrechtsson af d.
15 Febr. 1426, hvari han med sin bror Engilbrechts råd säljer jord i
Stenqvista socken till Eskilstuna kloster. Diplouiatarium Dalekarl. I. 263.
Jahn anför visserligen ett bref, som Engelbrekt d. 29 Sept. 1431 skulle
hafva skrifvit till Tjällmo och Christbergs socknar i Östergötland, och slutar
deraf, att han redan då haft en betydande samhällsställning o. s. v.; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
