- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Andra delen /
CXI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CXIV

Några af de Svenska rådsherrarne hade på sommaren, dà
de ej funno konungen i Kalmar, begifvit sig till Danmark, bland
dem drotsen (N:o 113) och ärkebiskopen, båda sannolikt missnöjda
med ställningen här hemma; men de måste med oförrättadt ärende
återvända. Hans Kröpelin och Biskop Magnus (Tawast) i Åbo
lära deremot hafva stadnat, tills de träffade honom, och infunno
sig sedan vid rådsmötet i Arboga d. 11 Nov. der man beslöt
att stå fast vid öfverenskommelsen i Kalmar. Kröpelin och
biskop Niklis i Wexjö reste sedan tidigt på våren åter till
konungen, för att på rådets vägnar anmoda honom att
återvända, (N:o 114) och bragte det sa vidt, att Karl Knutsson,
då han vid herredagen i Arboga d. 6 Mars 1438 begärde att
blifva frikallad från höfvidsmansembetet, kunde anföra såsom
grund, att det var »kommet till en vänlig dagtingan mellan
konungen och rikets innebyggare» *). Men när förlikningen skulle
formligen uppgöras — de Danska och Svenska Riksrådens
fulimägtige möttes i Kalmar d. 24 Juli — seglade konungen,
som väntades dit, staden förbi, oaktadt han denna gången icke
hindrades af vinden. Han hade väl icke gifvit de Danska
ombuden fullmagt, men låtit det Danska Rådet skriftligen
framställa fordringar, hvilka i hufvudsaken gingo ut på, att allt
skulle blifva så som det var före Engelbrekts uppresning **),
och hvilka, såsom Svenska rådet i bref till Högmästaren
yttrade, voro riktade mot föregående öfverenskommelser samt
landets lag och frihet. Så väl de sjelfva som Danska Rådet

annorstädes i Danmark, dat. Wordingborg die S. Crisogeni (d. 24 Nov.)
1437, finnes i Riks-Arkivet. Ett bref för Greifswald af d. 25 Nov. anföres
af Jabn, s. 175, såsom utfärJadt på Wordingborg.

") Ett dokument, hvari 19 rikets »radh och men i Sverighe stadda i rikesens
»ærendom i Arboga» torsd, näst efter första sönd. i fastan, tacka Karl
Knutsson för det han som en »tro dondeman» förestått embetet, hvilket han af
uppgifvet skäl nedliigger, men bibehåller marskembetet. De lofva att
försvara och hålla honom skadeslös, om någon honom angriper eller tilltalar
för förenämnda embeles utöfning, såsom de lofvat, då han emottog
densamma. Hvarken uti beslutet i Kalmar d. 9 Juli eller uti den i Tälje d.
29 Aug. uppsatta föreningsakten kallas han annat än marsk. Hvad uti
Rimkrönikan berättas, att Karl Knutsson vid mötet i Arboga, på Rådets
hemställan, afstått ifrån sin begäran att få nedlägga embetet, synes alltså
vara ett misstag.

") Svenska Rådets svar till det Danska dat. d. 9 Juli 1438. Dipl. Norveg.
V: 478 -480.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/2/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free