Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXIV
Maj 1436 en kallelse till ett nytt riksmöte i Upsala d. 18
Maj, livarvid sex skattebönder skulle infinna sig från hvart
härad. Huruvida ett sådant möte verkligen blifvit hållet är
visserligen icke bekant, det hade åtminstone i anseende till den
åter inledda underhandlingen med konungen ingen särdeles påföljd;
men man ser häraf, huru stort antal af allmogen plägade kallas.
Troligen deltogo äfven ombud af de båda stånden uti flera af
de följande vigtigare riksmötena, ehuru bestämda uppgifter blott
finnas om det i Tälje år 1439, der Erik blef afsatt.
Rådets betydelse blef genom den skedda omhvälfningen
alldeles förändrad; det hade erhållit en sjelfständig myndighet,
som det på 40 år icke haft; men måste också förstärka sig
med så många nya medlemmar, att skilnaden mellan rikets
råd och rikets män (frälsemän) nästan försvann, och det är
omöjligt att säga, hvilka som skola anses hafva varit egentliga
»riksens rådgifvare».
Adeln, som under Eriks senare regering sett sig
uudan-trängd af utländingar från förläningar och tjenster, uppfattade
detta såsom den hufvudsakliga, ja nästan enda, grunden till
missnöjet med konungen. Det var också omkring denna punkt
deras inbördes tvister rörde sig *). På allmogens bästa fastades
snart föga afseende; beslut fattades, som inskränkte deras rätt
att förvärfva jord **), och äfven vid den allmänna lagens
öfverseende sågo de styrande herrarne egentligen på sitt intresse.
Men en bättre lagskipning har dock äfven Rådet besörjt.
■} Sannolikt var det äfven en sådan tvist, som hade förevarit emellan
Engelbrekt och Bengt Stensson och gaf anledning till den förres mord; ty
mördaren skyndade genast till Örebro, för att bemägtiga sig slottet, hvartill
han så mycket mindre kunde drifvas af blott hämdlystnad, som det icke
tillhörde Engelbrekt, utan kronan. Emedan Bengt Stenssons sätesgård
Göksholm låg i närheten, och han var lagman i orten, skulle äfven
förläningen af slottet varit honom mycket läglig.
**) Strängnäs-stadgan af år 1437, tr. af Hadorph vid Biärköa-Rätteu.
Kristoffers Landslag har förbudet för skattebonde att köpa mer jord än han
är fullsutten uppå, hvilket icke finnes på motsvarande ställe uti Magnus
Erikssons.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
