Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXVIII
föreslå K. Kristoffer att anslå någon viss summa, hvarför
Gotland skulle lemnas såsom’ säkerhet, på det att Tyska Orden
måtte kunna underhålla Erik,«fter hans stånd, uti Preussen*).
K. Kristoffer öfverlemnade K. Eriks skrifvelse tili de trenne
rikenas råd, hvilka då voro samlade i Lödöse, med anledning
af K. Kristoffers erkännande såsom konung i Norge. Dessa
förklarade sig dock icke kunna inlåta sig på någon sådan
rättegång, som K. Erik begärt, förr än han lösgifvit de af K.
Kristoffers riddare och väpnare, som han tagit till fånga, återgifvit
dem sin egendom och fort dem till sitt hemland, men sedan
detta skett, skulle de förmå K. Kristoffer att bifalla och
inlåta sig på en sådan förhandling inför Högmästaren och hans
befälhafvare, som Erik begärt; det skulle dervid väl visa sig,
hvad grund han hade för sin klagan; emellertid tacka de
Högmästaren för hans anbud. (N:o 121).
Hufvudändamålet med Högtnästarens beskickning synes
dock hafva varit af en mer praktisk natur. Hansestäderna
ville, såsom vanligt vid hvarje thronförändi ing i de
Skandinaviska rikena, hafva ny bekräftelse å sina privilegier, och de
Wendiska städerna hade redan i slutet af April för detta
ärende hållit ett möte uti Stralsund, hvartill äfven
Wisby-boarne varit inbjudna, ehuru brefvet icke kommit fram. (N:o
118). Köpmän i Danzig hade äfven anfört klagomål mot Axel
Pedersson (Tott) och Kolbjörn Geist, hvilka båda länge uti
K. Eriks namn fört befälet, den ena på Warbergs, den andra
på Bohus’ slott; men dessa hade för konungen försäkrat, att
de redan tillfredsställt köpmännen. Om Hanseaternas ombud
verkligen infunnit sig, medan Konungen och riksråderna voro
qvar i Lödöse, är ovisst**); men den Högmästarens begäran,
som konungen ville uppskjuta till deras ankomst, gälde sannolikt
städernas privilegier. (N:o 120). Han hade på förhand måst gifva
•) Voigt nnf. st. s. 48.
") Af konungens bref till Hi gmiislaren af <1 11 Juni 1442 (N:o 120) synes
Bom de ännu icke ankommit, och det nästföljande dokumentet (N:o 121),
dat. d. 13 Juni, är det sista, som frän detta möte nr bekant. Emedan
Liibska krönikan berättar, att K. Kristoffer, allt intill sitt bröllop Sr 1445,
alltid undvikit att bekräfta privilegierna för Hansestäderna, på den grund
att han icke hade sina råd samlade (Grautoff II: 95), är det sannolikt att
de uteblifvit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
