Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII
lyftad på en af de främsta platserna i riket tidigt ådragit sig
många afundsmän, uch ehuru lian med framgång häfdade sin
rätt, hade hans handlingssätt vid flera tillfällen varit sådant,
att det mera ökade än mildrade oviljan bland de stora.
Dessutom var den gamle riksdrotsen Kristiern Nilsson, hvilken han
förut, då han med honom delade makten, djupt kränkt, ännu
innehafvare af Wiborg och dess län, och det var naturligt att
han ej utan ersättning skulle vilja lemna det. Redan straxt
efter kröningen utbröt oviljan emot den forne riksföreståndaren,
han måste beqväma sig till en förlikning, hvarigenom Kristiern
Nilsson i utbyte erhöll Korsholms län eller Österbotten på en
tid af 14 år och dessutom Raseborgs län, hvilket äfven
arfvingarne skulle som skadeersättning behålla i fyra år, efter
hvilka terminers förlopp dock båda Jänen skulle tillfalla Karl
Knutsson’). Deremot borde drotsen den 1 Maj följande år
afstå Wiborg antingen till Karl sjelf eller någon af hans
tjenare, bland hvilka den sedan ryktbare Erik Axelsson (Tott)
nämnes såsom riddare. Ban begaf sig derefter sent på hösten
öfver till Åbo och stadnade der öfver vintern, men blef efter
någon tid först genom bref, sedan, då han tvekade, genom
konungens gunstling Albrekt Mohrer, kallad att vid första öppet
vatten infinna sig i Stockholm, för att svara på åtskilliga
anklagelser. Han lofvade på dennes å konungens vägnar gifna
försäkringar att komma, men medförde flera skepp och en lif*—
vakt af 500 man. Af de sedan mot honom framställda
anklagelser känner man dock blott en, nemligen den, att ban skulle
varit orsak till väpnaren Päder Ulfssons död. Mannen är
bekant för sitt deltagande i Engelbrekts uppresning, men hans
öde är i öfrigt okändt. Karl friade sig från denna anklagelse
med en tolfmanna-ed"), från andra genom åberopande af den
allmänna försäkran om frihet från allt vidare ansvar, som ban
redan erhållit. Också var detta ej den egentliga anledningen
till hans inkallande, utan troligen blott en förevändning. K.
Kristoffer hade låtit intala sig, att den magt ban lemnat en
undersåte var allt för vådlig, och dessutom kunde den gamle
») Förlikning, den 9 Oktober 1441.
•) K. dom, d. 8 Maj 1442. Bringa Saml. II, 221, 231.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>