- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
XVIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XVIII

Kristiern hade haft allt för mycken framgång för att tänka
på den redan aftalade fredscongressen i Halmstad eller egna
Karls nya förlikningsförslag någon uppmärksamhet, särdeles
medan de båda täflade om Norska kronan. För att dela Karls
krafter gjorde han i Maj 1449 med en stor här 8) ett infall i
sydvestra delen af Småland, hvarest den plundrade och brände
gårdarne, samt vände sig derefter in åt Westergötlands gräns,
der dock sjukdomar och K. Karls försvarsanstalter snart
skingrade häfen och tvang den redan vid Torpa, söder om
Asunden, till återtåg.

På Gotland förestod en ytterligare strid. K. Karl hade
förstärkt sin dervarande här och befallt, att ej blott Wisborg skulle
inspärras, utan äfven alla landningsställen på ön noga bevakas 9).
Kristiern dröjde att här gå anfallsvis till väga, emedan
han på försommaren förehade ett tåg till Norge. Af hans
bundsförvandter blef endast morbrodern, hertig Adolf, såsom
alltid, honom till verklig nytta; de Pommerska furstarne,
hertig Barnim af Bahrdt, hertig Joachim af Stettin samt
hertigarne af Wolgast skulle väl deltaga, jemte den gamle K. Erik;,
men de blefvo ej färdiga förr än vid midsommar, och då de
vid Bornholm sammanträffade med den Danska flottan och der
visserligen funno Olof Axelsson och några andra Danska
riksråder, men icke K. Kristiern, ville K. Erik ej längre vara med,
utan återvände hem. Det vore honom nog, sade han, att nu
hafva bragt Danskar och Svenskar i strid med hvarandra.
Hertig Barnim och flera af de andra följde exemplet’). Då
K. Kristiern något derefter ankom, återstod blott hans bror
Junker Gerdt, som hade befälet öfver de skepp, hvilka
morbrodern utrustat i Kiel och några andra som Gerdt sjelf medfört
från Bremen. Med dessa seglade "Kristiern till Gotland, men
fann hamnarne så väl bevakade och dessutom den Svenska
hären så talrik, att det icke syntes rådligt att försöka en
landstigning. Han skickade derföre sin bror och Olof Axelsson

*) Diarium Vazstenense uppgifver hürens styrka sannolikt öfverdrifvet till
10,000 man, Rimkrönikan beskrifver dess framfart.

*) Lubeck. Chron. II, 121.

•) Stralsund. Chron. s. 191.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free