Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IX
Marstrand, samt derom tillsäga alla andra »friborne och
hand-gängne män» (frälsemän), och skulle bestämdare befallning der >
blifva dem tillställd. (N:o 21).
Utan tvifvel var detta i hufvudsaken innehållet af andra
skrifvelser till K. Kristiern« höfvidsman, och synas K. Karls
meddelanden blifvit till sin fulla betydelse uppskattade af
åtminstone en stor del af de närvarande rådsherrarne, så att
kraftiga anstalter att möta den hotande faran blefvo genast
bë-slutna. Endast ärkebiskopen Jöns Bengtsson tyckes hafva
sedaft gjort svårigheter, emedan konungen fordrade att äfven
de andeliga skulle deltaga i krigsgärden8).
Innan K. Kristiern skred till verkställandet af sin stora
plan, behöfde han dock skaffa sig förstärkning af främmande
och mer öfvade trupper. Han begaf sig för detta ändamål,
åtföljd af sin morbror hertig Adolf, till Wilsnach, der de vid
kyndelsmessan sammanträffade med flera Tyska furstar.
Hemliga öfverläggningar höllos här, utan att någon utom de
tillkallade furstarne fick vara tillstädes. När de åtskildes, utspriddes
det, att de hade förbundit sig till att försvara hvarandras
rättigheter och vidmagthålla säkerheten på vägarne, så att ingen vid
förlust af lif och gods skulle skada köpmän; men som man efteråt
erfor, var ändamålet egentligen att få råd och hjelp mot
konungen af Sverige, särdeles att erhålla fritt genomtåg för
Böhmiska och andra Slaviska legosoldater, som K. Kristiern höll
på att antaga. Hansestäderna lade dock hinder i vägen för
besök af dessa ännu obehagliga gäster, hvaremot flera Tyska
bjelptrupper framkommo9).
Medan K. Kristiern var sysselsatt med dessa
underhandlingar, hade K. Karl blifvit färdig med sina rustningar för ett
vinterfälttåg in i Danmark, och det syntes alltså som det skulle
kunna blifva K. Kristierns öde att förekommas. I slutet af
Januari eller åtminstone i början af Februari 1452 stod redan
en ansenlig här samlad vid Skånska gränsen. Men innan in-
") Jfr Jöns Bengtssons bref till biskop Sigge af d. 22 Jan. 1450, hvarom mer
i det följande.
>) Lubeck. Chron. II: 147, som kallar de främmande hjelptrnpperna
Böhmen und Drawanten.
Bidr. t. Skandin. But. III. D
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
