- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
LXXI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LXXI

mynt eller »penningar», hvilkas silfvervärde var hälften mindre
än deras förhållande till örtugen angaf.

Det är sannolikt, att under de följande för handeln
ofördelaktiga åren, de anmärkta missförhållandena till en del
fortfarit, och vid rådsmötet i Stockholm i September 1453
öfver-lades derföre om nya åtgärder till deras afhjelpande. En ny
förordning utfärdades d. 17 Sept., beseglad af fem biskopar och
22 verldsliga rådsherrar, hvari stadgades, att myntning skulle
ske i Kalmar, Söderköping och Åbo efter samma skrot och
korn som i Stockholm och att till myntverkens uppehållande
en mark lödigt silfver skulle i nämnda städer erläggas till
der-varande myntmästare för hvar 40:de marks värde å de utländska
varor som infördes, hvilken författning redan af K. Magnus
Eriksson omkring hundra år förut blifvit vidtagen, men sedan
kommit ur bruk. Dessutom stadgades bestämda priser på de
i riket gångbara utländska myntsorter, i förhållande till det
Svenska myntet8). K. Karl vidmagthöll dessa principer, oaktadt
Hanseaternas klagomål öfver nya och ovanliga tullar, och ehuru
främmande myntsorter, särdeles Gutniska och Danska, äfven
under hans regering voro mycket allmänna i södra delen af
riket, tyckes dock som förhållandet blifvit betydligt förbättradt,
och myntfoten var så länge han regerade orubbad9).

Karl berömmes för sin omsorg om jordbruket af en
gammal historieskrifvare1), som väl icke är samtida, ej heller i allo
pålitlig, men dock om förhållanden som lågo hans tid så
nära kunde hafva tillförlitlig kännedom. De författningar man
känner äro dock icke af synnerlig betydenhet2), och åkerbruket
är dessutom ett yrke, å hvilket inflytelsen af sådana medel

9) Förordningen, dat. Sancte Lambrictz dagh 1453, tryckt efter original
af Hadorph rid Biferköa Rätten, s. 52.

®) Rintkrönikan uppgifver den lagliga proportionen emellan myntmarken
och lödiga marken, såsom allmän under hans regering.

’) Johannes Magni, Hist. de Gothorum Sveonnmque regibus, Romse 1554, p.

739.

2) Hit kan räknas följande anteckning af E. PalmBchöld: »Karl Knutssons
bref till Södermanland om åtskillige lögner som om honom ntspridde woro
lampt efflergifft uppå ulfskinnen och swijns ringande som hau tillförenne
på-budit, effter det war almogen emoot, Strengnäs die nativ. Marii« (d. 8 Sept.) 1455.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free