- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
LXXX

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Li XXX

Bengtsson förklarat det obehörigt3), och att detta var den
egentliga anledningen, hvarföre några prester i Upland inläto sig med
honom i den sammansvärjning, som upptäcktes på sommaren
1452. Den förlikning, som derpå ingicks och hvarvid Jöns
Bengtsson gaf de högtidligaste löften om sin trohet, var
naturligtvis blott ett stillestånd, å dennes sida framtvunget af
omständigheterna, men hvarpå konungen dock åtminstone låtsade
att tro, äfven sedan den af Jöns Bengtsson tillstälda protesten
år 1454 borde hafva kunnat öfvertyga honom, att med en man
på ärkebiskopsstolen, som framstälde sådana fordringar, ingen
varaktig fred för konungamakten var att hoppas.

Det anfördes mot Karl efter hans afsättning, att han
förmenat prelaterna fritt biskopsval, en anklagelse, som han
förnekade, ehuru bevisningen är något ofullständig4) emedan han
blott uppgifver, att tvenne biskopar blifvit valda, honom
oåtspord. Men det enda vi i det hänseendet veta är, att, sedan
biskop Bengt i Skara afvikit ur riket, i följd af sitt affall till
K. Kristiern, han befallde kapitlet att skrida till nytt val.
Betänkligare synes, att han med detsamma förklarade en biskop
för afsatt, utan egentlig dom, och sedan anklagade honom i
lifs-sak inför en verldslig domstol, hvarvid ej några andeliga ens
omtalas som närvarande, och måhända har äfven detta bidragit
att förbittra prelaterna mot honom.

En andelig inrättning, som var ständigt ett föremål för K.
Karls omvårdnad, var Wadstena kloster. Han besökte det ofta,
stadfästade och utvidgade dess privilegier samt utfärdade på
begäran en utförlig stadga om dess vidlyftiga ekonomiska
för-" vältning d. 28 Sept. 1451, hvilken biskop Nils på konungens
anmodan sedermera också stadfästade5). Dyrbarheter, för hvilka
klostret icke hade något bruk, inlöste han enligt noggrann

*) Att K. Karl »beskattat klerka» var också en bland anklagelsepunkterna emot
honom, hvilken han uraktlät att direkt besvara. Jfr den andra försvarsskriften.
8s. 113—115. Beskattningen hade drabbat landboarna, hvilket han ej förnekat.

4) Han nämner intet om de båda biskopsvalen i Vesterås, ej heller om
det i Skara.

’) En afskrift finnes i Peringskölds Diplomatarium i Vitterh. Hist. och
Antiqv. Akademiens förvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free