Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L XXXIX
berg, der dock marsken snart tog dem tiil fånga, och
Kolbjörn satt sedermera en längre tid på Örebro slott8).
Den framgång Svenska vapnen hittills rönt blef likväl
plötsligt afbruten genom ett nidingsdåd. Thord Bonde hade
oförsigtigt lemnat sitt förtroende åt en infödd Dansk, vid namn
Jösse Boson, hvilken han satt till slottsfogde på Karlsborg. En
afton vid pingsttiden, d. v. s. vid medlet af Maj 1456, då
marsken och hans svenner, uttröttade af en hård strid, gått till
hvila, begagnade han sig af sin ställning att innestänga
sven-nerna och plundra slottet på försvarsvapen, hvilka han förde
om bord på ett nedanför slottet liggande fartyg, hvarpå han
gick in uti jnarskens rum, der han, sedan denne sjelf öppnat
dörren för honom, med en yxa klöf marskens hufvud. Han gick
derefter genast öfver till fienden, och det troddes allmänt i
Sverige, att han begått denna illgerning på Dansk ingifvelse7),
hvilket naturligtvis bidrog att öka misstroendet till Danskarne
och särskildt till K. Kristiern. Hjeltens lik fördes till
Vadstena, der K. Karl med mycken högtidlighet firade hans
begrafning. Af folket bevarades hans minne i en visa, soin berättar
inordet med den anmärkningen: »All Sveriges magt gafs dervider».
Den Svenska hären synes efter detta olycksfall hafva
förlorat modet och dragit sig tillbaka öfver gränsen in i
Vestergötland, der den åter började att befästa Öresten i Marks härad,
hvilken plats sedan Engelbrekts tid stått öfvergifven. Några
senare krigsrörelser på denna sidan äro icke omtalade8).
e) Han har åtminstone d. 28 Dec. 1450 uti Örebro beseglat Magnus Haka
skuldebref & 3000 Rhenska gyllen, som denne skulle betala för att erhålla sin
frihet. Brings Ilandl. II: 248.
Så berättar Rimkrönikan 1452—1470, hvars författare åberopar
mördarens biktfader, som sagt, att han sedan hvar vecka biktat sig för honom.
Äfven Ivar Gren, en eljest tvetydig auktoritet, yttrar samma åsigt i ett bref
till K. Karl af d. 3 Juli 1464 (N:o 73), deraf man åtminstone ser, att den
delades af den mördades broder, Bo Dyre.
*) Händelserna för dessa åren, 1453—1456, äro ofullständigt kända,
särdeles emedan Ericus Olai arbete tyckes hafva undergått en stark censur på så
sätt, att ett blad blifvit bortskuret, hvilket lätt märkes, då man läser
öfvergången från 1452 års händelser till K. Karls karakteristik, näst före berättelsen
om hans afsättning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
