Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XCIII
digt haft olägenhet af osäkerhet på sjön; ty äfven under
stilleståndet roed K. Kristiern, hade grefve Gerdt idkat kaperi. K.
Karl hade dessutom icke varit lycklig i valet af sina fogdar,
utan försvårade dessa genom sin egennytta och godtycklighet,
vid utförandet af konungens befallningar, de lägre klassernas
ställning8). Äfven adeln hade i sin mån fått vidkänuas krigets
bördor, dess landbönder måste deltaga vid de allmänna
uppbåden, och personlig krigstjenst var, då den så ofta kom i fråga,
betungande nog. De stora slägterna, i allmänhet stämda för
unionen, voro missnöjda med Karls växande benägenhet att sjelf
ombesörja förvaltningen af provinserna genom redovisande
fogdar, hvilket gaf kronan en större inkomst, men icke var
förenligt med deras anspråk på förläningar. Den rikedom på silfver
som konungen vid sina fester visade, gaf anledning till
jemförelser och anmärkningar sora icke voro fördelaktiga, kanske ej
heller obehöriga. — De hetsigaste af hans fiender voro visserligen
till en del aflägsnade efter deras öppna öfvergång till fienden
år 1452, meu de underhöllo tvifvelsutan beständigt förbindelser
med sina slägtingar här hemma, och voro att anse som
unionspartiets representanter vid det Danska hofvet. Äfven K.
Kristierns beskickningar hit, för fråga om stillestånd, tyckas till
en del varit afsedda att knyta eller underhålla förbindelser med
de missnöjda här hemma, och ban valde dertill helst sådana
som här hade slägtingar. Underhandlingen i Wadstena 1455
torde egentligen hafva afsett, att K. Kristierns ombud dervid
skulle sammanträffa med Jöns Bengtsson och andra hufvudmän
för unionspartiet, ehuru Thord Bondes framgång i kriget för
en tid afskräckle från att försöka en omhvälfning, sora ännu
icke kunde hafva den större allmänheten för sig. Konungen
hade väl ock, efter hvad ban sjelf uppgifver, från flera håll
erhållit varningar, men icke fästat särdeles afseende dervid7),
ntan låtit sig lugna af Jöns Bengtssons och hans slägtingars
skenbara vänlighet, likasom han iner fruktat, att någon skulle
’) Deu skarpa målning af dem som Erieus Olai lemnat, bekräftas i viss
min af K. Karls eget erkännande i den försäkran han afgaf före Återkomsten
från Danzig 1464 (N:o 74).
’) Jfr den första försvarsskriften, N:o 47, s. 91.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
