- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
XCVI

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

XCVI

lunda till i riket, när han återtoge den. Han lyckades ej blott
förmå borgare och bönder följa sig, utan äfven en del i
konungens namn uppbådade krigsmän, under det han genom
Enköping tågade till Vesterås, der han satte sig i besittning af
slottet och förmodligen samlade omkring sig flera af den
förnämare adeln3) samt äfven sökte att uppvigla Dalkarlarne. Att
de tunga krigsbördorna varit hufvudthomat i ärkebiskopens
framställningar till allmogen, kan man taga för gifvet.

Konungen hade hunnit långt ned i Östergötland och var på väg
till Vadstena, då han genom en biskop som var honom trogen,
förmodligen Nils König i Linköping, erhöll underrättelse om det
i öfra Sverige utbrutna upproret. Han vände då skyndsamt
tillbaka, satte i Nyköping den dervarande slottshöfvidsmannen i
Erik Axelsson (Tott) i förvar och tågade derefter till
Strängnäs, i tanke att derifrån gå öfver Mälaren till Vesterås. Hela
den här han hade med sig, skall hafva utgjort 1400 ryttare,
och bestod således väl blott af hans egna hustrupper och
uppbådade frälsemän, hvarjemte dock städerna synas hafva
utrustat några krigare till härens förstärkning (N:o 91); men från
Stockholm hade han här ytterligare dragit till sig 300 man.
Styrkan var väl således icke till antalet betydlig, men i öfning
säkert öfverlägsen fiendens. Vid ett rykte, att ärkebiskopen
kommit till Elgsundet, utsändes ryttare för att kunskapa; men
då dessa hunnit till Vårfruberga (nu Kungsberg) utan att blifva
någon varse, återvände de på natten, och Karls här insöfde sig
i en falsk säkerhet. Några förposter synas ej hafva varit
utstälda, och vid gryningen följande dag, den 9 Febr. kunde Jöns
Bengtssons trupper nästan oförmärkt insmyga sig i staden.
Konungens trupper, hvaraf blott en treding synas hafva legat i

är vridet och spetsigt; men om ined biskopsskruf åsyftas krumstafven eller
möjligen mitran, måste vi lemna derhän.

3) Den sista af medeltidens Rimkrönikor, som sträcker sig till 1530,
omtalar en herredag i Vesterås strax efter Thord Bondes död 1456, hvarvid
herrarne skulle hafva uppsagt konungen tro och lydnad, och beslutit inkalla
K. Kristiern, hvilket icke kan vara riktigt, utan troligen uppkommit genom
förblandning med hvad nu under nppresningen blifvit i Vesterås fjfefeacdladt.
K. Karl påstår dessutom, att han aldrig emottagit någon varning eller uppsägelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free