Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C VI t
Kristiern af Oldenburg ooh hans yttre politik.
Den furste, som nu genom Jöns Bengtsson och hans
anhängares ränker blifvit helt plötsligt och nästan utan det lägre
folkets vetskap upplyftad på Sveriges thron, härstammade från
en greflig slägt, som sedan elfte århundradet varit bosatt vester
om nedra Weser, hvarest den innehade de båda fästena
Oldenburg och Delmenhorst, och småningom förstått att utvidga sina
besittningar på bekostnad af de i närbeten bosatta frisinnade
stammarne: Stedingar, Rüstringar och Friser, genom medel, som
ej alltid voro särdeles hvarken hedrande eller ridderliga6).
Fälttåg, hvilkas enda mål var att bortröfva boskap, hade ännu
vid början af 15:de seklet förekommit. K. Kristierns fader,
grefve Ditrik, hade förenat slägtens alla besittningar, hvilka
lian dessutom ökat med nya, hvarföre tillnamnet den lycklige
blifvit honom tillagdt. Omfånget var dock kuappt betydligare
än ett par af de större Svenska häraderna; men grefvarne hade
den förmånen, att deras magt icke var inskränkt af några
lands-ständhr, och att de icke såsom andra medlemmar af det Tyska
riket behöfde lemna några bidrag i manskap eller penningar
vid gemensamma företag.
Vid grefve Didriks död år 1440 hade han med sin senare
gemål Hedvig, en dotter af hertig Gerhard VI af Slesvig,
efterlemnat tre söner, af hvilka den äldsta, Kristiern, blott var 14
år; den andre, Moritz, blef bestämd för det andliga ståndet,
den yngste var den förenämnde grefve Gerdt, hvilken, då brodern
besteg Danska thronen, erhöll de båda grefskapet Dermed
lät dock Moritz icke i längden sig nöja, utan lemnade sina
andliga värdigheter — han var då kanik i både Köln och
i Bremen — och började med tillhjelp af sin svärfader, grefven
af Hoya, fiendtligheter, hvilka dämpades genom morbrodern
’•) K. Karl» andra försvarsskrift. N:o 54, s. 119, innehåller anspelningar,
hvilka väl utur samtida källor sknlle knnna bestyrkas, ehnrn en kritisk historia
öfver Oldenburgska huset och dess stamland ännu saknas. Jemför Schumacher,
Gesch. der Stedinger, Bremen 1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
