Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXXII
nian linge se hvad deras mening vore (N:o 62); men
Revals-boarne blefvo deröfver missnöjda och uppmanade rådet i Lubeck
att besvära sig hos K. Kristiern, emedan de funno det hårdt*
att man skulle inställa farten på Neva »hvar gång Erik
Axelsson hade något att göra med Ryssarne» (N:o 64). K. Kristierns
besök i Finnland 1463 lärer föga hafva bidragit att injaga skräck
hos Ryssarne; ty de gjorde följande året ett af de vanliga
infallen i Karelen6). Stridigheterna synas hafva snart blifvit
hämmade af ett stillestånd; ty Nowgorod hade nu efter Ivan
Vasiljevitschs uppträdande annat att tänka på, och år 1468
kommo sändebud derifrån till Wiborg, hvarest dessa då Erik
Axelsson ej var tillstädes, men den förut aftalade freden snart
gick tillända, den 10 April afslöto ett nytt stillestånd på fem år
med hans fogde Peter Djekn, hvarjemte de förbundo sig att
lemna ersättning för skada, som skett vid det sista infallet i
Savolax7).
Af de öfriga Europeiska folken hade de Skandinaviska
rikena mesta beröring med Engelsmännen, som redan nu
utsträckte sin sjöfart till Island och Norska Finnmarken, hvilket
unionsregeuterna icke ville tillåta dem, och i följd af detta förbud
uppkommo åtskilliga förvecklingar. Under K. Kristoffers sista
tid hade några Engelska fartyg blifvit tagna i beslag i
Öresund, men tvisten var redan 1449 på väg att biläggas, genom
en Engelsk beskickning till Köpenhamn, som uppgjorde ett
förslag till stillestånd på två år, på de vilkor att Engelsmäns
sjöfart på de förbudna orterna skulle upphöra och fångarna
fri-gifvas, samt att en fredskongress skulle sammanträda före dess
utgång, hvarvid alla ömsesidiga anspråk skulle uppgöras8).
Biskop Kort (Conrad) Bitzs bref tili K. Karl, dat. Kustö d. 9 Nov.
1464, omtalar att Ryssarne i nest forlidhne tijdh brnnth och skinnath haflua
Jeskis och Here andre sokner i Karelen. Brings Haudl. II: 272.
:) Stilleståndsfördraget, hvilket af två borgmästare i Wiborg bekräftade»
genom handräckning och kyssning af kors och helgedomar, dat. palmsönd. (d.
10 April) 1468, finnes i Svensk afskrift, »coli. m. orig.» i boken Muscovitica i
Riks-Arkivet.
") Preliminärerna till en stilleståndstraktat, dat. d. 17 Juli 1449, och
ratifikation af K. Henrik VI, dat. d. 9 April 1450. Dipl. Christierni I, p. 8—13.
Myndigheterna i Bergen hade ar 1448 utfärdat en försäkran till Engelska sjö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
