Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cxxvn
hvilket äfven öfverensstämmer med den fräjd han hade här i
norden1). Den påfliga stolen hade icke låtit beveka sig: den
nämnde sedan d. 28 Febr. 1453 en annan Tysk, Henrik
Kalt-eisen, till ärkebiskop, och K. Kristiern tycktes vid dennes
ankomst hafva uppgifvit sin gunstling; men då den gamle med
nordens språk och natur främmande mannen inom kort nedlade
embetet, fordrade han enträget, att påfven skulle erkänna
Marcellus, hvilken snart hade lyckats undkomma ur sitt fängelse
och återvändt till Danmark. Och i brist af bättre skäl hotar
han, att om stiftets innebyggare längre skulle sakna denne
omistlige öfverherde, skulle de affalla till Grekisk-Ryska läran.
Äfven K. Alfons af Arragonien anlitades för att hjelpa
konungen i denna angelägenhet. Emellertid lät han dock passera,
att Olof Throndsson, som troligen under ledigheten förestod
stiftet, äfven i hans närvaro bar titeln af electus till Nidaros,
medan Marcellus åtnöjde sig blott med titeln af Skalholt (N:o
43). Först sedan äfven Pius II, som år 1458 uppsteg pa
påfliga stolen och personligen kände Marcellus, befunnits lika
obeveklig som företrädarne, måste Marcellus uppgifva hoppet;
Olof Throndsson blef utnämnd och den förre drunknade sedan
vid Svenska kusten år 14602).
Men den skymf, som i Köln vederfarits K. Kristierns
sändebud, medförde ännu flera år för stadens borgare det obehaget,
att deras varor seqvestrerades uti K. Kristierns hamnar.
I andra ärender var påfliga stolen mer eftergifvande för
K. Kristierns fordringar. Den beviljade’d. 22 April 1449, att
ingen af hans Danska undersåtar skulle i saker, som hörde
under påfvens dom, stämmas utanför rikets gränser i första
instans, utan förhöras inom landet af vederbörande domare,
hvilket genom ett nytt påfligt bref af d. 1 Maj 1457 blef
stadfäst. Sedan K. Kristiern äfven blifvit herre öfver Sverige, skall
’) K. Karl kallar honom en vanfrägdad man i sin senare försvarsskrift
(N:o 54, s. 113). 1 gamla auteckningar om Throndhjems biskopar (Script, rer.
Dan. VI: 616) kallas han förfalskare af påfvens bref.
*) Snnen anför, III: 366, ett bref till K. Kristiern af d. 7 April 1460,
hvari han omtalas sSsoin nyligen afliden. I Script, rer. Dan. VI: 617 anföres
hans död såsom inträffad d. 27 Febr. 1462, hvilket torde vara ett skriffel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
