Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXLIV
som nu för första gången i Sveriges politiska historia omtalasr
nekade han enständigt till angifvelsen. Jöns Bengtsson vidhöll
icke desto mindre sin fruktan, och kastade sina misstankar på
några af K. Karls vänner.
K. Kristiern tyckes icke hafva ansett faran så allvarsam,
som Jöns Bengtsson utmålat den. Han skref väl d. 21 Febr.
1463 till Danska riddaren Nils Eriksson, att «underliga och
farliga tidningar på K. Karls vägnar» ingått och befalde honom
att samla krigsfolk och hålla sig färdig, för att stiga om bord,
när han derom finge befallning. Sjelf hoppades konungen dock,
det ej vore så farligt7). Han begaf sig likväl kort derefter på
väg, åtföljd af en större styrka, såsom Jöns Bpngtsson tillstyrkt.
I Vadstena mötte honom jemte flera rådsherrar Jöns Bengtsson
och rådde honom att strax fråntaga Karls svåger Gustaf
Karlsson Stäkeholm och Arengisle Nilsson Stäkeborg, så framt han
ville att den befarade oron skulle kunna afstyras8). Den 16
Mars ankom konungen till Stockholm, dagen derpå anlände
äfven Jöns Bengtsson. K. Karls forna kansler Doctor Nicolaus
Ryting, rådmanuen i Stockholm Nils Pedersson och tvenne
borgare, Sander Leksson och Bertold Gramsow blefvo samma,
dag häktade») såsom misstänkta för den föregifna
sammansvärjningen. Vid samma tid fängslades äfven den förenämnda
riddaren Örjan Karlsson och väpnaren Sten Bengtsson, troligen
en bror till ridd. Arendt Bengtsson, hvilken uppgifvit
Stockholms slott åt Jöns Bengtsson.
Det var utan tvifvel Jöns Bengtsson, efter hvars råd K.
Kristiern, som han sjelf säger, den tiden i alla delar rättade
sig, som gifvit anledning till dessa häktningar. Derefter
börjades ransakningen och de mest afskyvärda plågoredskap
användes mot de häktade, så att flera som det säges, deraf blefvo
för hela sin tid lytta, men utan påföljd. Det var den Danska
____ i
’) K. Br., dat. Helsingborgh in profesto beati Petri ad cathedram 1463.
Snhm, Nye Samlinger III: 344.
s) Detta berättas af K. Kristiern sjelf i bref till Eggert Frille af d. 26
Aug. 1463. Dipl. Christierni I, p. 151.
’) Dessa data finnas omständligt uppgifna i de nämnda Annales
Holmi-enses 1457—1463.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
