Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLVII
Slaget vid Haraker hade vigtiga följder. Det ingaf åter
förtroende hos allmogen att kunna tillkämpa sig seger öfver ett
öfvadt rytteri, och uppresningens hufvudmän kunde kort derefter
ined mera kraft åter företaga belägringen af Stockholm, samt
från alla sidor innesluta staden. Kristiern och David
Bengts-.-öner samt Ivar Gren lade sig på Norrmalm2), men bygde, för
att vara säkra att ej blifva anfallna i ryggen, en skans vid
Rotebro, som de kallade Rodeborg3). Trotte Karlsson slog läger
på Södermalm. Tillförsel från landsidan var alltså afskuren,
hvaremot Danskarne länge beherrskade Saltsjösidan och till en
början äfven kunde oroa de belägrande medelst fartyg, sora de
hade på Mälaren, sedan K. Kristiern i slutet af April fått till
sig en mängd fartyg4), med en ansenlig förstärkning från
Danmark, anförd af flera af rikets förnämste män.
Belägringens skiften äro icke närmare kända; men det var
icke möjligt att strängt afspärra staden, utan att vara herre
till sjös; ty ehuru farvattnen på sina ställen äro trånga, voro
de skjutvapen, som stodo de belägrande till buds, dertill för
svaga.
Emellertid grep dock resningen allt mer omkring sig,
hvartill troligen ankomsten af en påflig bulla uti frågan om Jöns
Bengtssons fängslande i sin mån bidrog. Den var utfärdad d.
9 Mars (1464), men synes hafva ankommit först i början eller
medlet af Maj, och innehöll en fullmagt för ärkebiskoparne af
Magdeburg och Regensburg5) samt biskopen af Strängnäs att
J) Uppgiften härom hos Ölans Petri bekräftas af nedannämnda bref.
Deremot synes Olaus Petri osäker, när belägringen började.
>) Ett bref af dem alla tre skrifvet Rodeborgh vig. beati Erici (d. 17 Maj)
åberopas i det följande. Jfr det under N:o 72 införda, hvilket är dat. Bodebro
d. 15 Maj (icke d. 22). Den form, som båda namnen i dessa bref hafva, jernfördt
raed Rodesnndse i en dom af år 1409 (i Del. II, s. 161) är märklig nog,
emedan deraf är sannolikt, att Roden (Roslagen) i en äldre tid sträckt sig till
nuvarande Rotsunda och Rotebro, hvarom vi icke ega några direkta historiska bevis.
M K. Kristiern omtalar, att skeppen nyss ankommit, i brefvet af d. 29
April.
*) I så väl denna som den följande original-bullan står ej Rigen, utan
Regen med förkortningstecken, och likasom i den tidens skrifsätt Branden ofta
förekommer i st. f. Brandenburgensis, måste här läsas Regenburgensis och ej
Rigeusis, såsom i Celse, Bullarium, s. 199.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
