Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLXIX
räkning uppvigla bönderna, hvilka dervid kommo i en
brydsam belägenhet, emedan de å ena sidän, åtminstone i en del af
Upland, ännu ansågo sig ärkebiskopen förbundna, för det han
sökt befria dem från K. Kristierns olagliga utpressningar och
derföre fått pligta med förlusten af sin frihet, men å den andra
icke heller ville uppresa sig mot den inhemska konungen, hvilkens
föregående regering man under Kristierns tid haft anledning att
sakna. Men som de fruktade, att Jöns Bengtsson ville
återkalla K. Kristiern, läto de icke förmå sig att deltaga i någon
uppresning, utan begärde, då han tilltalade dera derom, att han
skulle förlika sig med K. Karl.
I början’ af December hade emellertid Jöns Bengtssons
parti så uppenbart visat sina fiendtliga afsigter, att konungen
måste tillgripa några försvarsåtgärder. Han skref d. 6 Dec.
till kapitlet i Upsala och befalde, att presterna inom stiftet
skulle sammankallas, för att af brefvet erhålla del, han erinrade
deri om Jöns Bengtssons förut ådagalagda uppstudsighet och
otrohet och om en påflig bulla, hvilken förklarar den för
bannlyst, sora uppreser sig mot sin rätta konung. Jöns Bengtsson
hade utfärdat skrifvelser, hvari han uppmanat till uppror och
kallat sig Sveriges förste och föreståndare, hvilken titel ingen
af hans företrädare burit. Emedan kapitlet, då Jöns Bengtsson
(år 1452) öfverbevistes om högförräderi, gått i borgen för
honom, att han aldrig mer skulle göra konungen någon skada,
önskade han nu veta, huru kapitlet ville ersätta den stora
skada Jöns Bengtsson förorsakat och stå till svars för, att de
låtit honom så förverka den dispensation ban en gång af påfven
erhållit, for det han gripit till vapen emot konungen2).
Kapitlet svarade, att det aldrig varit tillspordt i afseende på dessa
ärkebiskopens åtgöranden, och att det i annat fall icke skulle
hafva så tillgått. Hufvudsaken lemnade man obesvarad.
Det lägre presterskapet inom stiftet kom i en ännu svårare
ställning, emedan K. Karl och ärkebiskopen läto utfärda påbud i
*) Okas Petri har infört konungens bref i sin helhet, med undantag af
sista punkten, hvari han befaller, att kaniker, som bodde p& landet, och
lands-presterna i Upland sknlle sammankallas, för att fi del af brefvet, samt
dateringen. Fullständigt finnes det hos Hadorph, Rimkr. II: 230.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
