Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLXXXVIII
sälen; men han åtföljdes derifrån af den beväpnade hopen’in
på slottet, hvilket han strax öfverlemnade till Erik Axelsson.
Emellan Jöns Bengtsson och hans båda bröder, jemte Erik
Nilsson, Ivar Gren, Trotte Karlsson af Eka och Erik Karlsson
{Vasa) å ena sidan samt Erik Axelsson och de öfriga
rådsherrarne å den andra afslöts derefter, den 18 Oct., en högtidlig
förlikning, hvari Erik Axelsson förer titel af riksföreståndare ").
Jöns Bengtssons styrelse hade, så vidt man vet, ända till
de sista veckorna varit lugn, oaktadt ett häftigt missnöje ibland
alla klasser herskade. Men utom fördelningen af länen synes
han icke hafva vidtagit någon regeringsåtgärd1), och den högre
lagskipningen, hvilken utan tvifvel kunnat hafva mycket
god-tjcke och våldshandlingar att straffa, låg alldeles nere eller liar
åtminstone icke lemnat något spår efter sig2). Han unnade
ingen annan att föra spiran och förstod mästerligt att tillställa
omhvälfningar och göra regeringsbördan tung för andra; men
då han sjelf kom till styret, förmådde han hvarken att göra
ett värdigt bruk af magten eller behålla den.
») Hadorph II: 247.
’) Den euda kända regeringshandling atom det förenämnda slaget är ett
!>ref till kronans skattskyldiga allmoge i Helsingland, dat. Almarstäk fer. 3
in-fra oct. nativ. Marie virg. (d. 10 Sept.) 1465, angående deras
uraktlåtenhet att i rätt tid och till fullo erlägga sina kronoutskylder, hvarföre lagmannen
och Peder Rålamb (en ansedd frälseman i orten) jemte fogden fatt i uppdrag
att efter skälighet bestämma hvad de skulle erlägga, på det »när riket komme
i stadga igen» och finge »en rätt herre och konung», de icke skulle ådraga sig
efterräkning för den nedsättning (»afslag») de erhållit och nu än ytterligare ville
egenmäktigt öka. Resultatet deraf synes hafva blifvit, att landet årligen skulle
erlägga 900 mark, hvilket »privilegium» sedan gälde till 1528, då K. Gustaf
åter ökade summan till 1200. Widmark, Provinsen Helsingland, I, s. 114,228.
2) Något dombref af riksföreståndaren och rikets råd af åren 1464—1467
är icke bekant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
