- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CXCIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

cxcni

stärkning för sin här. Erik Nilsson hade under tiden lyckats
samla en hop folk bådè från Nerike och det angränsande Åkerbo
härad, hvarmed han först i Arboga anföll en del af Nils Stures
svenner, hvilka blefvo slagna och måste gifva sig fångna7).
Derefter tågade han till Westerås och inqvarterade sina trupper
i staden, der han våldgästade både prester och borgare, säger
Olaus Petri. Troligen var det hans afsigt att hinna återtaga
slottet, innan Nils Sture kom åter. Men snart förljöds det, att
denne var på väg från Dalarne med mycket folk, och han
vågade derföre ej stadna längre, utan drog sig tillbaka till
Kolbäcks-ån, der han slog läger på vestra sidan om bron. Nils
Sture följde snart efter och hade med sig Sten Sture, som
kommit med 300 man från Gästrikland. Elfven var förmodligen
uppsväld af snösmältningen och skilde länge de stridande åt,
så att Sturarne icke kunde komma öfver, utan förskansade
sig på östra sidan. Båda härarne gjorde sedan hvarandra mycken
skada, och särdeles skola Sturarnes folk lidit svår afbräck den
25 Juni, då de försökte att gå öfver, hvarvid många Dalkarlar
och Gästringar drunknade.

Ett försök af Erik Axelsson att undsätta dem misslyckades,
emedan allmogen, som han uppbådat för detta ändamål, svarade,
att ban förut uppmanat dem att hålla sig stilla. Deremot hade,
ehuru i annan syftning, Ivar Gren bättre lycka med bönderna
i Fjerdhundra, der hans far hade haft Grönsö sätesgård, hvilken
nu mera egdes af hans svåger Kristiern Bengtsson. Han
hotade nu med dessa bönders tillhjelp att falla Sturarne i ryggen;
men dessa synas då redan, med anledning af allmogens behof
att komma hem till skördetiden8), hafva upprifvit sitt läger.

;) Den förutnämnda »Elenchus pugnarum cnm’ Danjs per C annos» nämner
ett slag »i Årbogom», Linköpings Bibi. Handl. I: 90. I nämnda stads
Tänke-bok anföres under d. 4 Juli (månd. efter visitat. Mariæ) 1468: »Bengt
köpsven taladhe til een hoffman om ett panzar som han togh frän honom, tha
slagith stodh her i Arbogha, sidan fridén var lyster».

s) Olans Petri är i denna punkt dunkel; men antagandet bestyrkes deraf,
att Sturarnes här ieke sedan omtalas förr än mot slutet af Augusti och då
behöfde en längre tid för att framträda på krigsskådeplatsen, oaktadt Danskarne
voro i landet.

Bidr. t. Skeindin. Hiat. III. N

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free