Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CXCVIU
antändt en badstuga och ett par uthus i södra delen af
staden3).
Men Ivar Axelsson landsteg i stället vid Nyköping, der
hans måg Arvid Trolle hade befälet på slottet, och tågade sedan
med honom genom Södermanland till Örebro, der han lemnade
Arvid Trolle att tillsammans med ortens lagman Måns
Bengtsson belägra slottet. Sjelf tågade han tillbaka, troligen för att
möta Erik Nilsson, som kom med en stor styrka måhända just
af de trupper, som nyss belägrat Stockholm, men blef af Ivar
Axelsson så i grund slagen, att blott han sjelf med 14 af hans
följe skola hafva lyckats rädda sig med flykten4). Segraren
begaf sig derefter till Stockholm för att vara brodern till hjelp.
Under tiden hade Erik Karlsson och Ivar Gren alldeles
upphäft Stockholms belägring, för att möta Nils Sture, som
väntades ined Dalkarlarne. Men troligen af obekantskap med
folkresningens utsträckning hade de tagit för gifvet, att han
skulle komma den genaste vägen från Dalarne, och de hade
hunnit till Östensbro på gränsen mellan Upland och
Vestmanland, innan de anade sitt misstag. Det var nämligen ej blott
Dalkarlar, utan äfven Helsingar, Gästringar, Tierpsboar och
Rodskarlar5), som velat sluta sig till honom och han hade
derföre tagit en östligare väg. Han hade oförmodadt inträffat i
Upsala d. 31 Aug. och tagit sitt högqvarter i
ärkebiskopsgården. Dagen derpå kommo också Erik Karlsson och Ivar
Gren dit med en hop bönder från Fjerdhundra, hvilka som
vanligt följde dem, och det uppstod genast en hård strid, hvilken
slutade med stor förlust å båda sidor, särdeles för
Fjerdhundra-boarne, hvaraf deras envishet att sedan alltid gå emot Sturarne
till en del torde kunna förklaras. Nils Sture, hvars styrka ännu
’) Erik Axelssons bref till ridd. Karl Knatsson till Björkvik, dat.
Stockholms slott feria qvarta infra oct. assumptionis Mari« (d. 19 Aug.) 1467.
4) Dalin säger, att detta slag stod vid Juleta. Vi veta ej hvarest denna
uppgift är hemtad, men i orten har funnits en sä^en, att ett slag stått på
Juleta-löten mellan Danskar och Svenskar. Rimkrönikan 1452—1470 säger, att
slaget stod i Närike.
®) Erik Axelsson säger i det anförda brefvet af d. 19 Aug., att de
sistnämnde voro alla färdiga att följa, när Dalkarlarne komme. Skandin. Handl. VII: 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
