- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CCXVIII

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ccxvm

skåpet i Slesvig och Holstein icke skulle kunna påräkna deras
understöd, och då ombuden infunno sig i Köpenhamn, sköt han
väl icke alldeles undan den egentliga hufvudfrågan, men lånade
framför allt ett villigt öra åt Lübeckarnes egna anspråk, så att
redan d. 31 Aug, en preliminär-traktat kunde afslutas, enligt
hvilken de skulle erhålla Kiel i pant för sina fordringar och
ersättningsanspråk samt bekräftelse å alla privilegier, men
deremot förbinda sig att jemte de andra Hansestäderna arbeta på
biläggandet af striden med Sverige, och skulle konungen med
det snaraste jemte sina rådsherrar i Slesvig och Holstein
infinna sig i Neustadt för en fullständig uppgörelse7). Det
Slesvig-Holsteinska ridderskapets ombud fingo äfven samma dag en
skriftlig försäkran af konungen, att han så snart som möjligt
skulle komma dit, befria sina borgesmän från skuld och skada,
enligt utslag af fyra biskopar samt städerna Lübecks och
Hamburgs ombud; att alla privilegier skulle blifva vid magt och
grefve Gerdt med godo bringas att lemna landet8).

K. Kristiern kom sedan fram i September öfver till
Holstein, och stadfästade Ditmarskernas privilegier, ja till och med
deras förbund med ridderskapet»); men den utlofvade
uppgörelsen af provinsens inre angelägenheter blef uppskjuten. Deremot
infann sig K. Kristiern på utsatt dag d. 29 Sept. i Lübeck,
åtföljd af grefve Gerdt, två Danska biskopar och flera
verldsliga rådsherrar, och lät, ehuru ej utan svårighet1), förmå sig
att som ersättning för skepp och varor, som under de sista
åren blifvit af Danska kapare tagna från borgare i Lübeck
jemte betalning för den summa, som en Holsteinsk adelsman
hade innestående i Kiel, verkligen lemna dem både slottet och
’staden af detta namn, såsom pant för en skuld af 26,685 Lübeck,
mark. Lübeckarne fingo genast taga staden i besittning, och

’) K. Kristiern; försäkran, dat. donredage na snnte Johannis decollationis
Dipl. Christiern 1, p. 216. Originalet finnes i Danska Geh. Arkivet, och torde
vara ntbytt genom ratifikationen.

») G. Waitx i Nord Elbing. Studien V: 75.

•) Holten, Dithmarsische Geschichte. Flensborg 1784, Th. 111: 31, 33.
’) Lubeck. Chron. II: 323.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0226.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free