Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCXXIII
sändebud, med häradshöfdingen Matts Kagge på Rossvik i
spetsen, återkommo till honom på utsatt ställe, fordrade Erik
Karlsson under svåra eder, att de skulle antingen svärja honom
trohet eller slås, och höll på att tillställa en envigeskamp ined
lika många bönder af hans egen här, då ombuden, sedan
föreställningar visat sig fåfänga, hyllade honom (N:o 126). Matts
Kagge led sedan mycken smälek för denna medgörlighet och
måste ej blott förskaffa sig tvenne särskilda skyddsbref af Sten
Sture3), utan ock intyg, huru dervid tillgått, af häradstingen
både i Oppunda härad och Öster-Rekarne«), för att dermed
urskulda sig hos K. Karl.
Det närmaste mål, som uppresningens ledare föresatt sig,
var naturligtvis att störta Karl från thronen, likasom det är
troligt, att de gifvit K. Kristiern förhoppning, att han skulle
blifva åter erkänd; men om de i öfrigt voro ense i afseende på
styrelsemagten för framtiden, är ovisst. För allmogen kunde de
åtminstone icke visa någon böjelse för unionen; tvärtom synas
de hafva begagnat den omständigheten, att K. Karls båda
mågar, Erik Eriksson och Ivar Axelsson, voro infödda
Danskar och andra af hans förnämsta män genom giftermål
förbundna med Danmark, såsom grund för det påståendet, att
konungen för mycket gynnade Danskar och att ban fortsatte
kriget blott för att förhjelpa dem till återvinnandet af deras
förverkade gods i Danmark (N:o 132), ja till och med, att han
sjelf i hemlighet hade för afsigt att bringa K. Kristiern till
väldet i Sverige (N:o 127). Det var genom dessa och andra
förespeglingar, som det lyckades Erik Karlsson och hans
anhängare att draga en stor de! af allmogen utmed norra
Mälarstranden på sin sida. Deras framgång underlättades sannolikt
derigenom, att Gustaf Karlsson, som var Uplands lagman och
3) Sten Stures skyddsbref, dat. Örebro månd. efter S. Henriks (d. 22 Jan.)
1470 och Kefsncs sabb. qradragesime (d. 11 Mars) 1470, tryckta af Gjörwell
i Svenska Magäzinet 1766, ». 735 och 1767 (i (Avart) s. 132. Det förstnämnda
brefvet är besegladt af H. Åkesson (Tott), hvars deltagande i fälttåget i
Dalarne deraf bestyrkes.
Original å papper i Riks-Arkivet, dat. Kyula aas sista tinget efter
tjugondedagen eller in profesto Apollonie (d. 8 Febr.) 1470, är i allt lika ined det
förrn, N:o 126, utom i afseende på den till domstolen hörande personalen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
