- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CCXXXV

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ccxxxv

Svenska Adelns ställning. Se regerande slägterna efter
unionens upplösning, Verldsliga rådsherrar
1448—1470.

Unionen hade i sin början ökat kronans och begränsat
aristokratiens magt, dess upplösning hotade med att införa ett
verkligt slägtvälde och förvandlade slutligen Sverige för en lång
tid till republik, men hvarunder likväl aristokratiens magt
modererades genom den betydelse, som allmogen just under de
föregående borgerliga striderna återvunnit, och hvilken tvang de styrande
att i det hela rätta sig efter dess allmänt uttalade önskningar.
Unionen, som i yttre politiskt häuseeDde aldrig lyckades att
komma till några fasta grundsatser, har ock derigenom, att
allmogens intressen sammanföllo med kronans, bestämt det
verldsliga fràlsets rättigheter på ett så varaktigt sätt, att det än i
dag i hufvudsaken ligger till grund för vissa olikheter i Svenska
jordens beskattning.

Det var genom Drottn. Margaretas reduction sora en
bestämd skilnad uppkom mellan frälse- och skattejord, så att den
förra icke utan särskildt tillstånd af kronan kunde vidare ökas
på den senares bekostnad, likasom den grundsatsen faststäldes,
att ingen kunde erhålla ärftlig frälserätt utan särskildt
skriftligt tillstånd af högsta regeringsmagten. Sådana frälsebref
åberopa alltid bevisad trogen tjenst och innehålla ej blott den
förutsättning, att sådan äfven framdeles skall lemnas, utan äro
merendels stälda antingen på vissa gods eller arfvegods i allmänhet,
stundom med det uttryckliga förbehåll, att den utnämnde ej får
köpa skattegods 8). Vid byte af skattegods mot frälse måste

*) K. Erika frälsebref 1 Filippa« Larsson (jemte lika lydande för tre
an-fa), dat. Åbo d. 7 Dee. 1407, gälla blott gods som de då egde. Brings Handl.
»I: 210. K. Eriks bref för Olof Nilsson af Germundeby å ärftlig frälse, men
likaledes blott å de gods, som han nn äger, dat. Kalmar d. 8 Maj (?) 1412.
Be la Gardiska Arkivet, Del. II, s. 18. Tre K. Br. å ärftligt frälse, dat. Flensburg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free