Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CCXLVIIl
Ehuru de förnäma slägterna naturligtvis icke kunde
frambringa många genom sina intellectuella eller moraliska
egenskaper utmärkta medlemmar, — de flesta voro i båda hänseenden
efter vår tids begrepp mycket underhaltiga, det fanns många
rådsherrar, som icke ens kunde läsa 8), trolöshet och ro fly
st-nad voro här såsom i andra länder vid denna tiden, mycket
allmänna drag inom de högsta klasserna; — har dock kännedomen
af personernas förmögenhets- och slägtförhållanden just för denna
tidens inre och yttre strider mycken vigt, till och med läget af
deras sätesgårdar är i vissa fall af intresse, enär dylika
uppgifter ofta är allt hvad historien kan lemna i st. f. verkliga
karakteristiker 8).
Främst bland de inhemska slägterna stod vid unionens
upplösning den, hvars flesta medlemmar kallade sig Bonde, ehuru
detta tillnamn ej uteslutande af dem begagnades. Näst K. Karl
sjelf stod marsken Thord Bonde, den egentliga hjelten i de
yngre rimkrönikornas berättelser, son af Karl Thordsson till
Penningby i Roslagen, lagman i Vestmanland. Hans bror Bo
Karlsson, nämndes oftast efter sin morfader, danske riddaren
Bo Djure, hvilken af Drottn. Margareta blifvit satt till
höfvidsman på Stockholms slott. Han intog en framstående plats på
K. Karls sida, då denne första gången gjorde försök att återtaga
regeringen, men lärer kort derefter hafva dött år 1465. En
tredje medlem af Bonde-ätten var Thord Filippusson, som
bodde på Säm, nu Sämsholm, i Gäsene härad i Vestergötland,
och hade under K. Kristierns tid en del af detta landskap i
") Beviset härför lemnar ett af 12 rådsherrar d. 28 Aug. 1472 utfärdadt
dombref i en tvist mellan Fru Birgitta (Tott) på Hammarstad och Erengisle
Gaedde, som var gift med hennes styfdotter, och hvarvid den senare invände
att två af de dokumenter svärmodern åberopade, voro falska; men som, heter
det, biskop Lydika och biskop Hanses kansler »oc flere rigsens radh som lsese
kunna», efter närmare pröfning godkände brefven för äkta, blef invändningen
ogillad. Till yttermera visso förekommer på ett annat ställe i domen uttrycket:
»alle i rikesens radh som lrese kunna».
•) Hvad i det följande anföres om de omtalade personernas bostäder eller
sätesgårdar, är, då ej särskildt bevis anföres, grundadt på de handlingar, som
åberopas uti arbetet: Skandinavien under Unionstiden. Ett bidrag till den
historiska geografien. Stockh. 1867.
Bidr. t. Standin. Hut. III. Q
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
