- Project Runeberg -  Bidrag till Skandinaviens historia ur utländska arkiver / Tredje delen /
CCL

(1859-1884) [MARC] With: Carl Gustaf Styffe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CCLI

i besittning af alla godsen’), samt icke ville medgifva systerdottern,
som var gift ined Erik Eriksson (Gyllenstjerna), någon rätt i
fädernegodset Rävelsta. Derom fördes en långvarig rättstvist, som
redan år 1451, då K. Karl satt med rikets råd för rätta i Skara,
så afgjordes, att Erik Erikssons hustru skulle hafva samma rätt
till arf efter morbrodern herr Erik, som om dennes moder
lefvat 8). Ture måste i följd deraf afstå Kråkerum, och när han
följande året flytt till Danmark, förlänte K. Karl alla hans gods
i Småland till Erik Eriksson; men då denne år 1456 blifvit
förd som fånge till Danmark, och K. Karl fördrifven, tog Ture
ej blott tillbaka alla godsen, hvilka han sedan behöll i åtta år,
utan satte sig ock i besittning af andra dennes tillhörigheter.
Väl sökte Erik Eriksson att efter thronförändringen genom ny
rättegång erhålla ersättning samt ordentligt arfskifte, och saken
hade redan förevarit på ett par rådsmöten, då den sommaren
1461 bragtes inför K. Kristierns dom. Men denne hade redan
förut visat sin partiskhet derigenom, att han öfverlåtit till Ture
Turesson, såsom denne påstod, för en stor summa penningar,
de handlingar, hvilka vid Borgholms kapitulation fallit i hans
händer, och han hade senast öfverlemnat saken åt en domstol
af rådsherrar, som tiil större delen voro af motpartens närmaste
slägtingar. Hans utslag blef nu blott det, att Erik Eriksson
skulle blifva »oforsumet» i all sin rätt både i denna och andra
tvistefrågor, till dess konungen framdeles kunde få bättre tid
att ransaka i tvisten 9); men ett sådant tillfälle inträffade aldrig.
Först sedan Ture Turesson efter slaget vid Brunkeberg försonat
sig med det nationella partiet, kunde frågan åter upptagas, och
Svenska riksrådet dömde d. 19 Aug. 1473 Ture Turesson att

:) I Erik Erikssons i Riks-Arkivet förvarade utförliga berättelse i
tvistefrågan uppgifves det, att han, Ture, hade den i besittning »pa annat aar ee til
thes thet wart migh tildömth i Skara».

") K. Karls dom, dat. Skara d. 5 Febr. 1451, om arf efter Herr Erik
Turesson. Langebeks Sv. Diplom, i Danska Geh.-Arkivet.

Erik Erikssons uppgifter i den förenämnde berättelsen. Rådets dom uf
•den 17 Juni 1461 synes vara förlorad. K. Kristierns bref, gifvet Stockh. d.
23 Juli 1461, uppå Erik Axelssons föredragning, tryckt efter orig. i
Gyllen-«tjernska arkivet på Krapperup af J. H. Schröder i Monuments diplom, p. 30.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:34:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biskandhi/3/0258.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free